Torsdag 26 december 2013
Viskningar i vintertid
Eva B Magnusson
Bokförlaget Edda
1992 debuterade Eva B Magnusson med samlingen Ropet in. Hon var då i sitt 54:e år och hunnit med åtskilliga år som gymnasielärare i bl a språk.
Till hennes egna lärare hörde den eminente Anders Gagnér, en dalkarl, som utgivit 1918 en ofta citera bok om folktro i Gagnef. När det råkade staka sig för vissa elever brukade Gagnér stillsamt spörja: - Ä dä hål i boka?
Årets bok, den tionde, urvalsvolymen inräknad, sprider ut orden sparsamt på sidorna. Undantaget är dikten I sommarnatten, ett grymt poem ur en verklighet, som är pågående, där tekniken bygger på en berömd tysk barnsaga.
I övrigt rör sig Magnusson i en nära verklighet, där tunt ljus sprids kring övergivna rum, där ett kornigt fotografi registreras och visaren på barometern registrerar vinter.
Minne och dröm blåser förbi som blåste man maskrosfrön, skrämmande och skrämda röster tågar in och ut i drömvärlden och vid uppvaknandet finns oftast bara grå skuggor kvar.
Regnet faller mjuk eller hårt. Patiensen har inte gått ut och Debussy (1862-1918) med sina pianostycken och stråkkvartetter hörs svagt ur radion; och liksom ur ingenstans tränger det fram tankar från ungdomstiden, om eget och andras liv, och en viss glidande gripenhet rycker som före ett gråtanfall i kinderna.
Regn faller och åren går. Allt är ändå som vanligt. Det omöjligt möjliga blir gjort eller ogjort. Ingenting tycks hända och ändå pågår livet hela tiden. Några hål i boksidorna står inte att finna, men det som står där skrivet bör framviskas för att inte jaga snökornen från fönsterblecken eller skrämma livets alla tillkortakommanden och skrynkligheter på flykten.