Tisdagen den 30 oktober 2012
Nästa decennium kron- och dovhjortarnas?
Nu är vi mitt i jaktsäsongen – men jägarna ägnar sig även åt annat än att fälla vilt. Svenska jägare är ovanligt effektiva när det gäller att observera viltet och rapporterar in förändringar, antal vilt i olika arter och ovanliga observationer som till exempel smittor och sjukdomar. Eftersom allmänheten inte alls är ute i skog och mark lika mycket är jägarnas observationer en stor resurs för att följa hur våra vilda djur mår.
- Enligt färsk data ser vi att rådjursstammen omfördelas i landet, den går ner på vissa ställen medan den ökar på andra – mycket beroende på den ökande lodjursstammen. Rådjuren blir rädda och drar sig närmare bebyggelse för att få skydd, säger Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet. Daniel konstaterar att om 1980-talet var älgens decennium och 1990-talet rådjurens så är 2000-talet vildsvinsdecenniet. Vad händer på 2010-talet?
- En gissning är att det blir kron- och dovhjortsdecenniet. I Norge skjuter man redan idag fler kronhjortar än älgar, säger Daniel.
Och varför ökar och minskar arter? Jonas Kindberg, ansvarig för viltövervakning på Svenska Jägareförbundet svarar:
- Det kan bero på allt från habitatförändringar (habitat = livsmiljö för en viss art), gifter, sjukdomar, konkurrens mellan arter, invasiva (främmande) arter, utsättning, trafikolyckor, rymlingar och så vidare. Till exempel lever rapphönan en tynande tillvaro på grund av habitatförluster och rovfåglar.
Jonas anser att man inte bör förbjuda jakt på en art om stammen sjunker. För om en art är jaktbar är den av intresse för jägarna och jägarna tar ansvar för arten.
Våra viltstammar har ökat under en längre tid och man kan fråga sig hur stora de kan bli. För att hålla en balans behövs jakten – men räcker antalet jägare till när fler arter ökar än minskar? I Sverige finns cirka 300 000 jägare i alla samhällsklasser men det finns plats för fler.