Torsdagen den 31 maj 2012

Hönstyfus bland hobbyhöns i Västra Götaland

Hönstyfus har konstaterats i två hobbybesättningar med tamhöns i Västra Götalands län. Det är första gången sedan 1980-talet som sjukdomen påvisas i Sverige. Jordbruksverket vill uppmana alla som håller hobbyfjäderfä att vara uppmärksamma på symtom som kan tyda på hönstyfus. Handel med levande djur och kläckägg är den största risken för spridning av hönstyfus och andra smittor.
Smittspårning pågår och de besättningar som kommit i kontakt med de smittade besättningarna provtas för att se om smittan är utbredd.

Smittar sällan människor

Smittspridning sker dels via avföring och dels från hönan till hennes kycklingar via ägget. Salmonella Gallinarium är en zoonos, vilket innebär att den kan smitta till människor. Men endast ett fåtal fall finns beskrivna och arten räknas därför inte som en viktig sjukdomsorsak hos människor. Däremot är det viktigt att smittan inte kommer i den kommersiella fjäderfäproduktionen.

Samtliga svenska avelsbesättningar med tamhöns och kalkoner kontrolleras regelbundet genom blodprovsundersökning i det så kallade hönshälsokontrollprogrammet.

Var uppmärksam på symtom på hönstyfus

Hönstyfus är en allvarlig fjäderfäsjukdom som orsakas av bakterien Salmonella Gallinarium. Sjukdomen är speciellt anpassad till hönsfåglar och sjukdomssymtom ses framförallt bland tamhöns, kalkoner och fasaner. Den kan orsaka sjukdom såväl hos kycklingar som hos vuxna fjäderfän. De kycklingar som överlever, liksom fåglar som smittas i vuxen ålder, blir ofta friska kroniska smittbärare under lång tid framöver.

Symtomen kan vara mycket lindriga och otydliga:

  • ökad dödlighet i flocken
  • nedsatt allmäntillstånd (till exempel uppburrad fjäderdräkt, avmagring, ansträngd andning, blek och liten kam)
  • vattnig eller slemmig gulaktig diarré
  • sänkt foderkonsumtion
  • nedsatt äggproduktion
  • sänkt kläckbarhet hos avelsägg som samlas från smittade höns
  • ökad dödlighet bland nykläckta kycklingar, särskilt under den andra veckan efter kläckning.
Fåglar som överlever den akuta fasen av sjukdomen blir ofta försvagade, magrar av, får blek och liten kam och har diarré. Dödligheten kan variera mellan 0 till 100 procent beroende på till exempel ålder. Dessutom kan fåglarna vara kroniska bärare som är friska men kan sprida bakterier under en lång tid.

Minska risken att få in smitta i din besättning

  • Undvik om möjligt att köpa in levande fåglar, om du köper kycklingar eller vuxna höns ska dessa hållas isolerade i 14 dagar innan de släpps ihop med de egna djuren. Under denna tid ska du byta kläder och framförallt skor samt tvätta händerna vid skötseln. Var noggrann och fråga om hälsotillståndet i ursprungsflocken.
  • Inköp av kläckägg innebär en risk men risken minskar om äggen tvättas och desinficeras. Detta räcker dock inte om smittan finns inne i äggen.
  • Tänk på att både människor och redskap som burar, kläckmaskiner med mera kan föra med sig smitta från en besättning till en annan. Det är viktigt att både tvätta händerna och byta framförallt skor innan man träffar andra djur.
Pressmeddelande från: Jordbruksverket