- Fredag 20 maj 2011 -

Vad gör Sverige för att minska engångsmissbruket av plastkassar?



I dagarna har EU kommissionen utlyst ett samråd där allmänheten rådfrågas om hur man kan minska konsumtionen av plastkassar. Att få till en allmän diskussion kring plastkassens effekter i Sverige har visat sig vara svårare än man kan tro.

- Det är svårt att förstå varför Sverige har en sådan slapp attityd till engångsmissbruket av plastkassar. Sverige sätter miljöarbetet högt på agendan men just plastkassens effekter är det få som vill diskutera. Kanske för att vi till vardags inte ser problemen som uppstår, säger Johan Wahlström på ABOB.

Är skatter lämpliga för att minska konsumtionen av plastkassar eller vore det bättre att förbjuda dem helt? Det är några av frågorna som samrådet vill ha svar på. Bör biologiskt nedbrytbara förpackningsmaterial användas, är en annan fråga.

- Vi tror att en långsiktig lösning är att verka för ett förändrat beteende. Att byta material i plastkassarna till ett miljövänligare alternativ löser vissa problem men angriper inte resursslöseriet, säger Johan Wahlström.

Att fortsätta konsumera plastkassar i samma takt kommer att kräva betydande energiresurser oavsett om de är miljövänliga eller inte. Precis som återvinning blivit en naturlig del för många, kan vi lära om och ta med våra egna kassar till butiken. Återbruk är en fråga om vana och attityd. Tillgängligheten för plastkassen har gjort den till en given succé. Vill man åstadkomma snabb förändring bör man överväga sätt att minska tillgängligheten.

Ett sätt att få till en förändring är naturligtvis att introducera ekonomiska incitament. Om en engångskasse, oavsett material, kostar exempelvis 20 kr så kommer konsumenten snabbt se fördelar med att komma ihåg att med sin egen kasse. Tydligen räcker det inte att en engångskasse kostar 2 kr för ett förändrat beteende.

- En svensk familj kan redan idag spara tusenlappar varje år genom att säga nej till engångskassar. Men få tänker på det viset då det är bekvämt att rafsa åt sig kassarna i butiken, säger Johan Wahlström.

Bakgrund och fakta om resursslöseriet kring plastkassar

Varje år använder genomsnittligen varje person i EU cirka 500 plastkassar – ofta bara en enda gång. Totalt tillverkades i Europa under 2008 3,4 miljoner ton plastkassar, vilket motsvarar vikten på 2 miljoner personbilar. Eftersom plastkassarna är så små och lätta hamnar de ofta inte i avfallshanteringen utan i havet, där nedbrytningen kan ta flera hundra år.

I Sverige finns ingen offentlig statistik på användningen av plastkassar. En uppskattning som många refererar till är att dagligvaruhandeln förbrukar minst 720 miljoner kassar om året. Detta inkluderar inte de gratiskassar som delas ut i detaljhandeln.

Missledande argument

Ett missledande argument som ofta används i den svenska debatten är plastkassarna i Sverige inte utgör ett miljöproblem. Detta då vi har ett väl fungerande avfallssystem och att kassarna förbränns i återvinningsanläggningar och blir till fjärrvärme. Likväl har det gått åt mer energi att producera kassarna än vad som återfås vid förbränning. Totalt sett motsvarar tillverkningen av 720 miljoner plastkassar cirka 26 miljoner liter olja, vilket är energin som krävs för att värma upp 17 300 normalvillor. ?Studier från Naturvårdsverket visar också på att det finns en större mängd plastartiklar i svenska vatten än vad vi tidigare trott.

12 minuters användning, konskvenser för en oöverskådlig framtid

Genomsnittslivslängden för en plastkasse är 12 minuter. Idag flyter cirka 250 miljoner plastpartiklar med en sammanlagd vikt på 500 ton enbart i Medelhavet på grund av att plastkassarna är så långlivade. Dessa partiklar kan leda till att havsdjur kvävs då de sväljer dem av misstag eller tror att det är föda. Plast bryts ned till ytterst små partiklar och förorenar mark och vatten i omfattande grad eftersom partiklarna innehåller tillsatser, bland annat svårnedbrytbara organiska föroreningar.


Pressmeddelande från: ABOB