- Måndag 14 februari 2011 -

Har du sett en utter?



Uttrar är lättast att se på vintern. De ses oftast på språng över sjöisar eller i skogsbrynet och känns igen på sin lufsande gångstil. Den är mindre än bävern men större än minken. Ser du en utter kan du hjälpa forskningen genom att rapportera detta till Naturhistoriska riksmuseet. På museets webbplats kan du se alla rapporter på en karta över Sverige. Denna hjälp från allmänheten är viktiga komplement till de utter-inventeringar som görs i Sverige.

För några år sedan fanns uttrar framför allt bara i spridda delar av norra Sverige, Uppland och på småländska höglandet, men idag finns de i nästan hela landet. Minst vanlig är den framför allt i sydvästra Sverige. De ökar i antal och är vid gott hull igen efter årtionden med skadliga miljögifter som försämrat deras hälsa och reproduktionsförmåga. Idag bedömer forskarna att det finns minst 2000 uttrar i Sverige, ca fyra gånger fler än för trettio år sedan.

Fakta om utter

  • Vintertid är uttern tvungen att ta sig till öppet vatten. De är lättast att se så här års, när de springer över isen. Spåren är också lätta att hitta.
  • Uttrar har simhud mellan tårna och det syns på spårstämpeln.
  • Det finns utter även nära städer, men eftersom de håller en låg profil så är det många som missar dem.
  • Uttern är ett skyggt djur, så du får vara försiktig när du ska spana efter den och inte komma för nära för då försvinner den ur sikte.
  • Uttern är ett av få djur som kan få ungar året om.
  • Utterhonan föder oftast 1-2 ungar, ibland upp till fyra, som följer sin mamma under det första levnadsåret.
  • Uttern blir könsmogen vid två års ålder.
  • Få uttrar blir tio år, medelåldern är snarare 4-5 år.
  • Uttrarna är större i södra Sverige jämfört med de i norr.
  • En vuxen hane i gott hull väger ca 8-10 kg, och en hona 4-7 kg.
  • De flesta uttrarna som skickats in till Naturhistoriska riksmuseet har dött i trafiken (ca 80%), och ca 10% har drunknat i fiskeredskap.
  • Rapportera observationen på www.nrm.se/utter

När en död utter hittas ska den rapporteras eller lämnas till Polisen för vidarebefordran till Naturhistoriska riksmuseet eller Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Det går också bra att ringa direkt till riksmuseets konservatorer för att få hjälp och anvisningar hur man ska gå vidare, telefon 08-5195 4245.

Klicka här för mer fakta om uttern!

Pressmeddelande från: Naturhistoriska riksmuseet