- Måndag 17 januari 2011 -
En solcellsforskare och en amatörgeolog blir hedersdoktorer vid Lunds universitet
De arbetar båda med produkter från rymden. Solenergi och fossila meteoriter hamnar i fokus när Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet utnämner två hedersdoktorer för 2011.Professor Michael Grätzel vid Tekniska högskolan i Lausanne (EPFL) samt amatörgeolog Mario Tassinari från Västergötland har utsetts till hedersdoktorer 2011 vid Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.
Michael Grätzel arbetar inom området kemisk teknik och uppfann 1991 en ny typ av solcell, Grätzelsolcellen. Efter år av forskning och utveckling utgör Grätzelcellen idag ett lovande alternativ till den dominerande – men dyra – kiselbaserade solcellsteknologin. Grätzelcellen består av ett färgämnessensiterat halvledarmaterial, och solcellerna kan tillverkas av billigt, lättillgängligt material och med en energisnål process. Michael Grätzel hedrades förra året med det stora Millennium-teknologipriset i Finland för sin uppfinning.
Förhoppningen är att det redan inom några år ska bli möjligt att erbjuda världen ett inte bara billigt utan även effektivt sätt att utnyttja solenergin. En intensiv forskning pågår, bland annat vid avdelningen för Kemisk fysik vid Lunds universitet, för att förbättra verkningsgraden (omvandlingen från solljus till ström) hos Grätzelsolcellen. Sedan mer än tio år har Grätzels forskning varit en inspirationskälla för solcellsforskningen vid avdelningen för Kemisk fysik där man studerar de ljusdrivna processerna i Grätzelmaterialet. Idag pågår samarbetet med Grätzels forskargrupp i form av informations- och expertisutbyten.
Mario Tassinari kom till Sverige från Italien på 1960-talet. Som amatörgeolog har Tassinari sedan 17 år engagerat sig i letandet efter fossila meteoriter i ett stenbrott vid Kinnekulle i Västergötland. Där har han tillsammans med arbetarna i brottet hittat mer än 90 meteoriter, vilket lagt grunden för ett forskningsprojekt med forskare vid Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper vid Lunds universitet. Utöver meteoriterna från Kinnekulle känner vetenskapen bara till fyra fossila meteoriter i hela världen. Kinnekulle-meteoriterna ger värdefulla inblickar i vad som hände i solsystemet för 470 miljoner år sedan och hur utomjordiskt material bevaras i sediment på jorden. Tassinaris kunnande och passion har varit avgörande för forskningen kring detta.
Tack vare samarbetet med Mario Tassinari driver nu Lunds universitet ett mycket uppmärksammat forskningsprojekt i gränslandet mellan astronomi och geologi. Det stora antalet meteoriter vid Kinnekulle visade sig vara en världssensation. Fynden antyder att jordklotet för 470 miljoner år sedan bombarderades av små meteoriter men även kilometerstora asteroider, detta till följd av en gigantisk kollision mellan två stora kroppar i asteroidbältet. Denna kraftiga rymdexplosion sammanfaller i tid med en stor ökning av antalet växt- och djurarter på jorden. Kanske kan båda dessa händelser relateras till en större händelse som skakade hela solsystemet.
Pressmeddelande från: Lunds universitet
