- Tisdag 19 april 2011 -
Västsvensk närvaro när Magnus Ladulås grav öppnades
När Birger jarls kvarlevor lyftes fram i dagern 2002 blev detta inledningen till ett kulturhistoriskt äventyr och ett omfattande detektivarbete. Idag när nästan 10 år har gått tar forskningen ytterligare ett steg och undersöker jarlens närmaste släktingar. I fokus står Magnus Ladulås. Det är framförallt ur ett musealt och kulturturistiskt perspektiv som projektet drivits fram; Västergötlands museum och Stockholms medeltidsmuseum som går i täten menar att den forskning som bedrivs gynnar både vetenskapen och den ökande efterfrågan på ny kunskap hos allmänheten.
- Vi möter ett enormt intresse för den information vi får fram, säger forskningsledare Maria Vretemark vid Västergötlands museum, en del av den regionala natur- och kulturförvaltningen Västarvet.
Kartläggningen av medeltidens dignitärer såsom jarl, kungar, drottningar, prinsar och prinsessor innebär ett omfattande detektivarbete som sätter mängder av experter i arbete. Det är som att lägga pussel med de fragment av fakta som kommer fram genom DNA-analyser, isotopundersökningar och studium av ben.
Fakta läggs till fakta och fram skymtar en allt mer sammanhängande bild av hur medeltidens nobless levde, hur gamla de blev och vilka sjukdomar de led av. Till och med vet man hur de såg ut, åtminstone delvis. När Birger jarl undersöktes för snart 10 år sedan kunde inte forskarna säga vad han hade för ögon- eller hårfärg, det kan man idag. Forskningen är därför i många stycken också metodutveckling, tekniken utvecklas oerhört snabbt och ny kunskap kan hämtas ur sparat material bara på ett decenniums skillnad.
Men framför allt är det de inbördes släktförhållandena som ska fastställas. Därför har man i dagarna öppnat Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Magnus var som bekant en son till Birger jarl och i kistorna i graven finns kvarlevorna av ytterligare minst 7 personer. Skeletten har varit undersökta tidigare, 1915, men med dagens teknik kan man ta större grepp särskilt vad gäller dna och släktskap.
- Det finns fortfarande en osäkerhetsfaktor när det gäller identiteten på personerna i jarlagraven i Varnhem, säger Maria Vretemark.
- När vi har kartlagt Magnus Ladulås och de övriga personerna i Riddarholmskyrkan kan vi sannolikt bli helt säkra identiteten på personerna även i Birger jarls grav i Varnhem genom att matcha DNA-profilerna.. De närmaste månadernas forskning får utvisa vem som är vem.
Ur alla mätvärden finns också underlag för rekonstruktioner av personernas ansikten. Dockmakaren Oscar Nilsson som bland annat ”byggt” Birger jarls ansikte kommer att bygga fram utseendet på samtliga individer i Magnus Ladulås grav. För den som inte kan vänta finns ett 1200-talsporträtt i sten av Magnus Ladulås att beskåda i Skara domkyrka.
Projektet är minst sagt tvärsektoriellt och de medverkande är såväl arkeologer, osteologer, läkare, DNA-experter och stenkonservatorer dom turismutvecklare och mediamänniskor. SVT kommer senare under året att sända ett längre inslag om Ladulåsprojektet, allt filmat av mediabolaget Svea Television, som också var med vid Birger jarls gravöppning 2002.
- Samarbetet mellan olika regioner och dicipliner är fantastiskt och ger Ladulåsprojektet en unik bredd. Det är både vetenskaplig frontforskning och samtidigt väldigt publikt, säger Maria Vretemark.
Ur ett västsvensk perspektiv är projektet mycket värdefullt. De medeltida ätterna och kungafamiljerna har sitt ursprung i Götalandskapen och Västsverige har framförallt i Skaraborgsregionen slagit mynt av traktens betydelse runt 1100- och 1200-talen. Den kulturturism som blommade upp med romanfiguren Arn har vidareutvecklats och breddats till att fokusera på den spännande verkligheten.
- Vi vet att kulturturisterna efterfrågar autenticitet och det som kan sägas vara äkta. Våra aktiviteter ska bygga på trovärdiga grunder säger Anja Praesto som jobbar med kulturturismutveckling inom Västarvet.
Den strategiska idén från regionalt håll är att göra Varnhem till en nationell och internationell bärare och knutpunkt för historieturismen. Platsen har alla förutsättningar med sin klosterkyrka och klosterruin och framför allt med sin historiska betydelse. Redan nu lockar Varnhem runt 60-70 000 besökare årligen. Men mycket behöver göras och det finns flera intressanta planer.
- Bland annat finns idén att bygga in nyligen framgrävda ruiner av en kyrka från tiden före klostret, berättar Maria Vretemark, som ledde det uppmärksammade Varnhemsprojektet 2007-2009, vars resultat delvis fått skriva om vår historia kring tiden för kristnandet i Sverige.
Västsverige vill stärka sin position som kulturturismdestination och i detta led är utvecklingsarbetet av Varnhem enormt viktig och fortsatt samarbete mellan kulturarvssektorn och turismnäringen är avgörande. Därför blir Birger, Magnus och deras anhöriga genom nya forskningsfakta och nya berättelser mycket värdefulla, ännu 700-800 år efter sin död.
Pressmeddelande från: Västarvet
