- Onsdag 13 april 2011 -
Syresättning på 120 meters djup kan rädda Östersjön
Syresättning väcker döda havsbottnar till liv. Därmed skapas förutsättningar för nya ekosystem som ger naturen möjlighet att själv ta hand om övergödningen. Genom pilotstudier i Byfjorden och Kanholmsfjärden visar forskare vid Göteborgs universitet att det är effektivt att pumpa ner syrerikt ytvatten till havsbotten. Nu ska en stor vinddriven pump testas på öppet vatten i Östersjön.
– I dag är alla fokuserade på att minska tillförseln av gödningsämnen till havet för att minska övergödningen i Östersjön, men genom att hjälpa naturen att själv ta hand om den fosfor som släpps ut kan vi skapa en turboeffekt i kampen mot övergödningen, säger professor emeritus Anders Stigebrandt vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Idén till att syresätta döda havsbottnar kommer från naturen själv. Metoden att syresätta djupvattnet i Östersjön kan jämföras med att anlägga våtmarker på land. Bägge metoderna bygger på att man skapar förutsättningar för ekosystemtjänster genom att etablera nya ekosystem som effektivt kan binda näringsämnen.
Binder fem ton fosfor/kvadratkilometer
Anders Stigebrandt, Göteborgs universitet. Foto: Johan Wingborg.– Om syrefria bottnar i Östersjön syresätts kan man räkna med att varje kvadratkilometers bottenyta på kort tid kan binda 5 ton fosfor, vilket är en rent geokemisk effekt. Om bottnarna därefter hålls syresatta under längre tid etableras djurliv på och i bottnarna. Det leder till att bottensedimenten blir syresatta ner till flera centimeters djup och det nya ekosystemet bidrar sannolikt till att ytterligare fosfor kan bindas till sedimentet.
I forskningsprojektet Baltic Deepwater Oxigenation, som leds av Anders Stigebrandt, prövas hypotesen att varaktig syresättning av Östersjöns djupvatten ger en långsiktig och ökande bindning av fosfor i bottensediment. En viktig fråga är hur de syresatta djupvattenområdena kan binda fosfor på längre sikt. Svaren söker man genom pilotstudier i Byfjorden på västkusten och Kanholmsfjärden på ostkusten samt i laboratorieexperiment. I projektet ingår att undersöka hur de syresatta bottnarna koloniseras och hur det påverkar fosforupptaget.
Vinddriven pump prövas i stor skala
Nu projekterar Anders Stigebrandt ett försök med storskalig vinddriven pumpning på öppet vatten i Östersjön, i samarbete med Inocean AB som konstruerar pumpen utifrån etablerad teknik från off-shoreindustrin. Pumpen placeras i en 60 meter hög och 100 meter djup rörformad boj som förankras i ett öppet läge, i en ännu inte bestämd djuphåla utanför svenska ostkusten. Genom att ge bojen en liten tvärsnittsarea vid vattenytan, blir pumpen okänslig för vågrörelser.
– Pumpen skall ha kapacitet att pumpa 30 kubikmeter vatten per sekund, vilket är 15 gånger mer än pumpen i Byfjordsexperimentet. Om detta fungerar skall det inte bjuda på några större problem att sätta in en fem gånger så stor pump i en ca 120 meter djup boj. Det är den storlek vi räknar med att pumpar behöver ha i ett framtida storskaligt system för syresättning av Östersjöns djupvatten, säger Anders Stigebrandt.
Pressmeddelande från: Göteborgs universitet
