Vikingafurstinnor från öst gästar Historiska museet

Ingen tid är i vår historia är mer mytomspunnen än vikingatiden. Utställningen "Olga och Ingegerd - vikingafurstinnor i öst" berättar om två starka kvinnors livsöden och deras viktiga roll i det politiska spelet omkring år 1000. Utställningen öppnar den 24 juni och kommer under ett år att ingå i Historiska museets permanenta vikingautställning.

Motiv: Fri tolkning av Ingegerd som nunna. Byline: Christer Åhlin/SHM

Olga från Pskov och Ingegerd från Sigtunas livsöden vittnar om väl utvecklade kontakter mellan Skandinavien, Kievriket och Bysans. De båda kvinnorna, som idag lever vidare som helgon i öst, fungerade som viktiga kulturbärare och även som kristendomens första budbärare i Rus. De senaste decenniets arkeologiska utgrävningar i öst har ökat vår kunskap om kontakterna över Östersjön. De viktigaste resultaten av dessa nya rön är att de kulturella kontakterna varit mer omfattande än man tidigare trott.

- Olga och Ingegerd var två starka kvinnor som själva tog en aktiv del på den politiska arenan runt år 1000, berättar Ola Olsson, utställningsproducent, Historiska museet. Dessa kvinnors livsbanor ger stoff till spännande berättelser om äventyrslust, hopp, makt och religion. De visar på en annan sida av vikingatiden än den om vikingarnas härjningar i österled.

I utställningen får man följa de båda kvinnorna och deras livsöden. Besökarna får se en mycket rik kammargrav från Ukraina från 900-talets andra hälft. Föremålen har aldrig tidigare visats i Sverige. Graven innehåller lämningar av en välbärgad ung skandinavisk kvinna. Förutom denna visas även fynd från en väringagrav, skandinaviska fynd från Staraja Ladoga i Ryssland, samt slaviska fynd från Sigtuna. De flesta föremålen har kvinnlig koppling.

Olga och Ingegerd - vilka var de?

Olga från Pskov är en av de viktigaste personerna i de östslaviska ländernas historia. Hon var troligen född i en skandinavisk stormannafamilj och träffade sin blivande man, fursten Igor, redan som tolvåring då hon var färjeflicka på floden Velika. Deras äktenskap varade i 40 år och slutade med att Igor blev dödad av derevljaner. Något de bittert skulle ångra då Olga grundligt hämnades sin mans död. Efter Igors död tog Olga emot det kristna dopet under namnet Helena. De sista åren av hennes liv ägnade hon enligt legenden åt att sprida kristendomens budskap.

Ingegerd var dotter till Olof Skötkonung och den slaviska hövdingadottern Estrid. Hon blev bortgift med fursten Jaroslav i Novgorod och de fick tio barn tillsammans. Ingegerd, som var en mycket inflytelserik kvinna, gick enligt legenden i kloster under de sista åren av sitt liv. Hon fick då namnet Anna. Hon kom att bli det första helgonet någonsin från Sverige och ligger idag begravd bredvid sin man i Sofiakatedralen i Kiev.

I samband med utställningen utkommer ett specialnummer av Historiska nyheter. Margareta Attius Sohlman, Elisabeth Löfstrand, JE A Jakoleva, Catharina Ingelman-Sundberg, Rune Edberg, Sten Tesch, G. J. Ivakin, I. I. Movtjan och Fedir Androshchuk berättar om Olga och Ingegerd samt denna mytomspunna tidsperiod i Europas historia. I anslutning till utställningen arrangerar vikingabyn Storholmen i Norrtälje hela sitt sommarprogram runt Ingegerd. Den 3-4 juli stormar de in på Historiska museet med buller och bång och alla som kommer till Historiska museet bjuds på halva entrén på Storholmens vikingaby under juli månad.

Pressmeddelande från Historiska Museet

[2004-07-16]