Nystartat bryggeri i Forshem gör öl till julbordet

På Brunnsgården i Forshem, i ett ombyggt uthus driver nystartade Kinnekulle Bryggeri sin verksamhet. Inne i den ångfyllda och varma lokalen sliter två av förstagets delägare, Lars Kyrklund och Stefan Johansson med att starta upp den andra bryggningsomgången. Det är ett varmt och i många moment slitsamt arbete som emellertid de "nykläckta" bryggarna tar sig an med liv och lust.

Denna gång har man inte hjälp av företagets tredje delägare australiensaren Mike Patchett men Lars håller ständig telefonkontakt med bryggarmästaren Håkan Lundgren som fungerar lite som företagets mentor och som varit till stor och ovärderlig hjälp vid uppstartsprocessen.

Inne i det kaklade rummet bland stora rostfria kar, ledningar, mejerikopplingar, pumpar och olika mätare arbetar Lars och Stefan med att röra om i mäsken. Innan processen kommit så här långt har man krossat 150 kilo av den inköpta malten som nu blandas med 86 gradigt vatten. Temperaturen är direkt avgörande för vilken sorts socker man får i "sötvörten". Vid lägre temperaturer blir det den sortens socker som jästen kan omvandla till alkohol, och vid högre temperatur den sortens socker som inte kan omvandlas men kan användas för tillverkning av fylligt alkoholsvagt öl.

Detta får sen "dra" några timmar innan man pumpar över vörten som nu skiljts från draven (de fasta resterna av malten) genom en silplåt i mäskkarets botten, flera mätningar av sockerhalten görs för att överpumpningen skall starta vid rätt tidpunkt.

Det lilla bryggeriet är unikt och inventarierna är inköpt från olika håll och man håller ständigt på att förbättra och anpassa utrustningen för att processen skall gå så smidigt och problemfritt som möjligt. Så här i början stöter man oundvikligt då och då på små problem som man sedan försöker åtgärda till nästa bryggningsomgång. Detta är en del av charmen med det lilla gårdsbryggeriet samtidigt som man lär sig bryggningskonsten helt från grunden.

Det finns helt klart pionjäranda och framtidsplaner hos bryggarna i Forshem men man tänker tillsvidare hålla kvar vid småskaligheten och sätta runt 500 liter öl vid varje tillfälle. Det finns dock kapacitet för upp till 1000 liter öl per dygn under förutsättning att man har tillgång till stora och kylda lagringstankar att förvara brygden i.

Nu när julbordssäsongen närmar sig går hela tillverkningen av Kinnekulle Bryggeris jul-alé till Gästgivaregården i Forshem men på sikt inriktar man sig på att få sälja sin öl till några få men bra utskänknings ställen i närområdet. Då man endast tappar ölen på trycktunnor och inte buteljerar skulle allt för många kunder medföra stora administrativa problem vilket skulle äta upp den eventuella vinst företaget hoppas tillverkningen skall ge någon gång i framtiden, nu är man mer än nöjd med om det går jämt upp.

För att pressa ur vörten ur draven pumpar Lars på varmvatten i toppen av kärlet samtidigt som vörten pumpas över till det stora kar där den sen skall kokas tillsammans med humlen för att sätta smak på ölet. Det måste koka rejält i vörtkaret för att de bittra smakämnena (alfasyrorna) man vill åt skall lösas ut, de aromatiska smakämnena försvinner dock vid kokningen. Beroende på vilken sorts öl man tillverkar kan olika sorters humle tillsättas. Det man får när vörtkoket är klart kallas stamvört. Stamvörtstyrkan är ett mått på hur mycket socker som stamvörten innehåller. Om man mäter i viktprocent så är ölets alkoholhalt ungefär en tredjedel av stamvörtstyrkan, men alkoholhalten styrs även av jäsningsprocessen och hur mycket av sockret som kan omvandlas till alkohol.

Med jämna mellanrum utförs olika mätningar av temperatur och sockerhalt för att man skall ha full kontroll över tillverkningsprocessen, Lars bokför noggrant alla mätvärden dels i eget intresse men även för att myndigheterna är mycket noga med kontrollen när det gäller alkoholframställning.

När sen vört och humle kokat färdigt och silats skall vörten kylas för att jästen sen skall kunna sättas till vid rätt temperatur. Under jäsningsprocessen kan man till viss del styra hur starkt, sött eller torrt öl man vill ha genom att avbryta jäsningen i förtid eller jäsa ut allt socker. Efter ca en vecka jäsning (det kan gå fortare men även ta längre tid beroende på temperatur och andra faktorer) tappas ölet över på tryckkärl för att sen lagras en tid innan det kan konsumeras.

Bryggeriet har nu beslutat att ölet man nu tillverkat skall heta S:t Nikolaus jul alé, då detta välkända helgon en gång i kristendomens barndom fick ge namn till den källa som sägs ligga här på Brunnsgårdens tomt endast ett stenkast från bryggeriet. S:t Nikolaus som är pilgrimens och sjöfararens skyddshelgon finns för övrigt avbildad på en relief i Forshems kyrka tillsammans med S:t Martin. Kanske kan man även knyta an öltillverkningstraditionen i Forshem till det kloster eller helgeandshus som fanns här stax intill kyrkan och där munkarna eller korsbröderna, som var den tidens bryggmästare, säkert tillverkade sitt eget Forshems öl. Vem vet, kanske dracks detta öl när kyrkan invigdes i mitten av 1100-talet av de personer vi i dag kan se avbilade på en av kyrkans reliefer.

Framöver kommer kanske bryggeriet att utöka sin verksamhet med t.ex. ölprovning, bryggarkurser och andra aktiviteter som kan sammanbindas med deras ölframställning.

Tack vare bryggeriets småskaliga tillverkning är man dessutom mycket flexibla och kan ta fram speciella ölsorter för olika och speciella tillfällen som t.ex. festivaler, företagsfester och andra större arrangemang. Inriktningen är att satsa på lageröl och alé men det finns även funderingar på att försöka med både porter och folköl.

Är du nyfiken på hur det nya ölet smakar så är än så länge enda möjligheten genom ett besök på Forshems Gästgivaregård, har du tur hinner kanske Gästgivar'n och bryggaren Stefan Johansson berätta lite mer om det nya öl man serverar sina gäster.

[ 2003-11-12 ]