Senaste rubrikerna
In/utrikes/IT-nyheter
Nyhetsarkiv
Insändare
Miljörutan
Väder - Götene
Soltider (SMHI)
Köp & Sälj
Tavlan - annonser
Idéplanket
Webbfrågan
Veckans bild
Länkar
Skolmat - Götene
Dagens namn
Vintips
Sök i HK
Om


Klezmermusik i Holmestads kyrka

Några av de musiker som medverkar i klezmerkonserten på onsdag "Mat och klezmer i Holmestad kyrka"
På onsdag den 16 april klockan 19.00 kommer ett antal friska klezmerlåtar att framföras till gudstjänsten i Holmestad Kyrka av trombonisten Daníel Hedin, violinisten Gustaf Svensson, hornblåsaren Pontus Carlsson och den dragspelande kantorn Jens Johansson, samt med Leif Olson på rytminstrument.

Klezmer - ordet kommer från hebreiskans "kley" instrument och "zemer" sång och betecknar dels musiken, dels musikern som spelar. Förr betydde det också att musikern hade en begränsad, lokal repertoar.

Klezmermusik kan höras över hela världen, speciellt vid judiska familjehögtider och har gamla rötter. Judar i Östeuropa spelade och dansade på 1500-talet - främst under bröllop som kunde vara alltifrån en dag till två veckor.

Östeuropeisk klezmer kom från Rumänien, från Romer, polacker, och ungrare m.fl. kulturer. Judisk folkmusik kom in i repertoaren, liksom dansen.

Före 1900-talet hörde och sjöng vanliga judar liturgisk musik varje dag, i synagogan eller vid högtider. Rabbin komponerade ibland nigunin, sånger som de sjöng, eller på shabes, sabbaten.

Alltsedan biblisk tid har judar rest över världen, och bl.a. anammat vad de hört i folkmusik i olika länder, mycket från öst. Och i språket hör man också inslag av allt; slaviska ord, mycket tyska etc. i jiddisch. I matord t ex, och i musiken. Klezmorim hette grupperna som fick spela för både lantfolk och borgare och när de kom hem från sina resor, bl.a. efter tjänst i ryska tsarens arme, hade de med sig massor av icke-judisk musik som de spelade för sin landsmän. De lärde sig använda brassinstrument t ex.

När spelades då klezmer. Jo, t.e. vid bröllop (khasene). Många ceremonier omgärdade dessa evenemang med en mängd musik, t ex kale baveynen, som fick bruden att gråta, kale bazetzen, när bruden satte sig m fl. Man känner igen orden veynen=weinen, tyskans gråta, och setzen= tyska sitzen. Musiken spelades av ett kapeyle=kapell. Allt påminner om folkdanser över hela världen. Klezmer kunde också spela vid omskärelse, bris. Likaså när en Thora lämnades över. Man spelade på marknader, och på kurorter. När pojkar initierades till män, bar mitzves och numera när flickor upptas bland kvinnorna firas det med klezmer.

Klezmer kan låta som rysk musik, zigenarmusik, ungersk musik och som musik från länderna runt medelhavet. Från Bulgarien och Rumänien kommer också många stycken.

I början spelade klezmer mest på stråkinstrument. Det berodde på att på inom vissa områden var judar förbjudna att spela högljudd musik. Man tänker osökt på Spelman på taket, Fiddler on the roof. Detta var fallet fram till 1920-talet, då de fick möjlighet att spela i Amerika och i Europa gick många violinister över till klassisk musik. När klarinetten dök upp i Östeuropa på 1800-talet imiterade den först fiol eller flöjt, men fick sedan eget spelrum, med sin möjlighet att uttrycka känslor liksom människans röst. När man sedan kunde spela in skivor, fick klarinetten ta över fiolens plats, eftersom den var mera ljudande, mera sonor. Judarna som var i Ryssland i tjänst hos tsaren kom i kontakt med brassinstrument, främst kornett och trombon, som efterhand blev inslag i klezmer. Ett klezmerband kunde ha över 10 musiker.

Leif Olson

[2003-04-14]



Copyright © Hällekis Kuriren, Lövängsvägen 15, SE-53374 Hällekis, SWEDEN
Phone: +46 (0)510 540 022, Fax: +46 (0)510 540 022, Mobile: +46 (0)70 208 43 52, Mail: info@hallekis.com