ONSDAG 19 AUGUSTI 2026

Yxguden – den gåtfulla mannen på Flyhovs hällar

På de släta berghällarna vid Flyhov, strax nordost om Husaby kyrka på Kinnekulle, möter man en bildvärld som skapades för omkring 3 000 år sedan. Här har människor under bronsåldern knackat in hundratals figurer i berget – skepp, solhjul, fotsulor, skålgropar och olika människofigurer. Mest berömd av dem alla är den märkliga gestalt som fått namnet Yxguden.

Flyhov är Västergötlands största hällristningslokal. På ett tiotal hällar finns mer än 450 kända figurer, vilket gör platsen till ett av Kinnekulles mest fascinerande förhistoriska kulturarv.

En man med yxa och svärd

Yxguden är omkring 30 centimeter hög och avbildas som en stående man. I ena handen håller han en stor yxa, medan den andra handen är utsträckt med fingrarna tydligt markerade. Vid sidan bär han ett svärd. Kombinationen av den stora yxan, svärdet och den särpräglade handen gör figuren lätt att känna igen bland Flyhovs många ristningar.

Men trots att han sedan länge kallas Yxguden vet vi egentligen inte vem – eller vad – figuren föreställer. Namnet är en modern tolkning och det finns inget bevis för att bronsålderns människor faktiskt betraktade honom som en gud.

Det är just denna osäkerhet som gör figuren så spännande. Han kan ha varit en gudom, en högt uppsatt person, en religiös ledare eller kanske en person som spelade en särskild roll i de ceremonier som kan ha ägt rum på platsen. Människofigurer på hällristningar har ibland tolkats som präster eller schamaner, men det är teorier snarare än något vi säkert kan fastställa.

En bild från bronsålderns värl

Yxguden är inte ensam på hällen. Runt omkring finns andra motiv som ger en glimt av den värld som människorna på Kinnekulle levde i och föreställde sig. Här finns bland annat skepp, solhjul, cirklar och fotsulor, tillsammans med ett stort antal skålgropar.

Särskilt skeppen är vanliga på Flyhov. De har köl och höga stävar och är ofta försedda med små streck som kan föreställa besättning eller delar av själva båtkonstruktionen. Skeppet verkar ha haft en viktig symbolisk betydelse under bronsåldern och kan ha varit förknippat med religiösa föreställningar och resan mellan olika världar.

Även yxan hos den berömda figuren kan ha haft en symbolisk betydelse. Yxor och andra vapen förekommer på många hällristningar från bronsåldern och kan ha varit tecken på makt, status eller religiös betydelse. Men exakt vad yxan betydde för människorna som skapade bilden vet vi inte.

Vem var egentligen Yxguden?

Kanske är det just frågan som gör Yxguden så fascinerande. Vi kan se hans yxa, svärd och utsträckta hand, men vi kan inte höra orden från den människa som för omkring 3 000 år sedan knackade fram figuren i stenen.

Var det en gud? En krigare? En hövding? En religiös ledare? Eller kanske en människa som deltog i en ceremoni?

Vi kommer sannolikt aldrig att få något säkert svar. Det enda vi vet är att någon under bronsåldern ansåg att just denna gestalt var värd att föreviga i berget. Och tack vare det kan vi fortfarande stå på samma plats tusentals år senare och försöka förstå vad personen bakom bilden ville berätta.

Flyhovs hällristning är därför mer än bara en samling gamla ristningar. Det är ett direkt möte med människor som levde på Kinnekulle långt innan det fanns skrivna källor – och Yxguden är kanske den allra mest gåtfulla hälsningen de lämnat efter sig.