Dagens elpriser visar extrem obalans – två helt olika marknader i samma land

Sveriges elmarknad är i dag extremt splittrad. Samtidigt som invånarna i de norra delarna av landet i princip får elen nästan gratis, tvingas hushåll och företag i söder betala över tio gånger så mycket för sina kilowattimmar. Det visar dagens färska spotpriser från elbörsen Nord Pool.

Det råder en tydlig obalans på den svenska elmarknaden, där dagens spotpriser illustrerar den skarpa geografiska uppdelningen mellan norr och söder. Även om klyftorna stundtals har varit ännu mer extrema det senaste året, påminner dagens prisskillnader om de turbulenta åren under energikrisen, där gränsen mellan billigt och dyrt skär rakt genom landet.

Tittar man på dagens exakta spotpriser per elområde (SE1 till SE4) blir den geografiska orättvisan smärtsamt tydlig:

SE1 (Luleå): 11,97 öre/kWh

SE2 (Sundsvall): 13,65 öre/kWh

SE3 (Stockholm): 104,20 öre/kWh

SE4 (Malmö): 125,71 öre/kWh

Observera att priserna avser det rena spotpriset på elbörsen. För konsumenten tillkommer dessutom elbolagens påslag, energiskatt, moms och nätavgifter.

Flaskhalsar låser in den billiga elen

Att prisskillnaden kan vara så här enorm – där elen i Malmö (SE4) är mer än tio gånger dyrare än i Luleå (SE1) – beror på ett strukturellt problem i det svenska kraftsystemet.

I norr finns det ett enormt överskott av elproduktion, tack vare välfyllda vattenkraftsdammar och utbyggd vindkraft. Samtidigt är förbrukningen där relativt låg. I södra Sverige är situationen den omvända: här finns majoriteten av befolkningen och industrierna, men en brist på lokal, planerbar elproduktion efter flera år av minskad kärnkrafts- och kraftvärmeproduktion.

Det naturliga hade varit att skicka överskottet från norr till söder, men här sätter fysiken och infrastrukturen stopp. Det svenska stamnätet (de stora elmotorvägarna genom landet) har inte tillräcklig kapacitet. Det uppstår så kallade strukturella flaskhalsar. När ledningarna söderut är helt fulla blir den billiga elen "instängd" i norr, vilket pressar ner priserna där till bottennivåer.

Kontinentens priser smittar södern

Eftersom södra Sverige inte kan importera tillräckligt med billig el inifrån landet, tvingas elområde 3 och framförallt elområde 4 att täcka sitt behov på annat sätt.

Södra Sverige är tätt sammankopplat via sjökablar med länder som Danmark, Tyskland, Polen och Baltikum. När den inhemska elen inte räcker till, kopplas de sydsvenska priserna ihop med den europeiska marknaden. Om elpriset på kontinenten skjuter i höjden – till exempel på grund av dyrare fossilgas eller vindstilla väder – dras elområde 4 med i fallet.

Resultatet ser vi på elbranschens skärmar i dag: En nation, men två helt olika ekonomiska verkligheter för elkonsumenterna.