MÅNDAG 8 JUNI 2026

Hur Tiärholmen blev Kärkholmen – och Tjärholmarna igen

Att Tjärholmarna, de två öarna norr om Hällekis, haft olika stavning på äldre kartor visste jag sedan tidigare, men när jag stötte på en karta från 1858 där de kallas Kärkholmen blev jag ändå förvånad. Hur hade den formen uppstått? När jag jämförde kartmaterialet såg jag att en karta från 1780 i stället använder namnet Tiärholmen, medan dagens etablerade form är Tjärholmarna. Att samma ögrupp förekommer under flera olika namnformer är inte ovanligt i historiska kartor, och skillnaderna speglar ofta hur dialekt, muntlig tradition och lantmätarnas egna tolkningar samverkade när namnen skrevs ner.

Under 1700- och 1800-talet byggde lantmätare i hög grad sina kartuppgifter på vad lokalbefolkningen berättade, och namnformer nedtecknades ofta efter hur de uppfattades i stunden. Det lokala uttalet kunde därför få stort genomslag, särskilt när lantmätaren kanske inte var hemmastadd i dialekten. Eftersom namnet Tiärholmen finns belagt på äldre kartor är det fullt möjligt att lantmätaren 1858 hörde samma namn men återgav det på ett annat sätt. I vissa västgötska uttal kan ljudkedjan tiär–/tjär– få en hårdare eller mer sluten klang, vilket gör att en utomstående kan uppfatta något som ligger närmare kärk än tiär. Det handlar i så fall inte om att orden språkligt sett är besläktade, utan om hur dialektala nyanser kan förändra hur ett namn låter för den som lyssnar. Mot den bakgrunden framstår det som en rimlig möjlighet att Kärkholmen är en alternativ nedteckning av det äldre Tiärholmen, uppkommen genom hur namnet råkade uppfattas vid just det tillfället.

När man följer utvecklingen framåt i tiden blir det tydligt att namnet Tjärholmarne/Tjärholmarna gradvis etableras. Det kan bero på att Tjär- är ett välkänt och lättbegripligt förled i svenska ortnamn, medan äldre dialektala former fallit ur bruk. Just namnet Tjärholmen finns på flera platser i landet. Kartor från 1900-talet tenderar också att följa mer standardiserade stavningar, vilket kan ha bidragit till att Tjärholmarna blev det namn som slutligen slog igenom. Något formellt beslut om namnbyte är inte känt, och det mesta pekar på att förändringen skett successivt genom språkbruk och karttradition snarare än genom myndighetsingripanden.

Sammantaget visar öarnas namnväxlingar hur namnformer kan förändras över tid utan att det finns en enda tydlig orsak. De olika kartorna speglar snarare hur lokalt uttal, lantmätarnas öron och tidens språknormer tillsammans format de namn som i dag finns kvar. När man ser ut över Tjärholmarna i dag blickar man därför också tillbaka på en lång språklig historia där flera namn kan ha samexisterat innan ett av dem till slut blev det dominerande.


Det ska dock understrykas att resonemanget om hur namnet Kärkholmen uppstod är min egen tolkning av kartmaterialet. Det rör sig alltså inte om historiskt belagda fakta, och det finns troligen inga bevarade dokument som bekräftar exakt vad lantmätaren hörde eller tänkte år 1858. Men teorin om en dialektal hörselfälla är en spännande och fullt tänkbar förklaring till hur den ovanliga namnformen hamnade på kartan.