Visste du att världens äldsta tidning fortfarande ges ut – och den är svensk?

Året var 1645 när det första numret av Ordinari Post Tijdender lämnade tryckpressen. Det markerade startskottet för svensk presshistoria och födelsen av vad som i dag anses vara världens äldsta periodiska publikation som fortfarande existerar.

Ett verktyg för staten i krigstid

Mitt under det trettioåriga krigets slutskede tog rikskansler Axel Oxenstierna initiativet till tidningen under drottning Kristinas regering. Syftet var strategiskt: staten behövde ett effektivt organ för att samla in och sprida utrikesnyheter samt kontrollera det inhemska narrativet.

Den första ansvarige utgivaren var Stockholms postmästare, Johan Beijer. Genom postens nätverk fick han rapporter från korrespondenter i städer som Hamburg och Stettin. Det äldsta bevarade numret består uteslutande av krigsrapportering, vilket speglar tidens prioriteringar.

Innehåll och spridning

Tidningen utkom varje onsdag och omfattade fyra sidor. På grund av höga priser och begränsad läskunnighet var läsekretsen till en början liten och bestod främst av samhällets elit.

Innehållet var strikt kontrollerat av staten och fungerade i praktiken som ett officiellt informationsorgan. Med tiden blev innehållet dock mer varierat. Under slutet av 1600-talet började även annonser dyka upp – allt från praktiska meddelanden till mer kuriosa inslag, som beskrivningar av dresserde hästar.

Svenska Akademien och namnbytet 1821

Under 1700-talet genomgick tidningen en stor förändring när Gustav III överlät utgivningsrätten till Svenska Akademien. Detta gjorde tidningen till en stabil och viktig inkomstkälla för akademien under lång tid.

År 1821 slogs publikationen samman med en annan tidning och fick sitt nuvarande namn: Post- och Inrikes Tidningar. Under denna period befästes dess roll som en central institution i det svenska samhället.

Den digitala eran och dagens roll

Trots sin långa historia som trycksak tvingades tidningen till slut att anpassa sig till modern teknik. År 2007 lämnade man pappersformatet helt och övergick till att bli en renodlad digital publikation. Sedan 2021 har staten återtagit samtliga rättigheter från Svenska Akademien, och tidningen drivs i dag av Bolagsverket.

Idag har de dramatiska krigsrapporterna från Europas hov bytts ut mot formella kungörelser om: konkurser, och skuldsaneringar, bolagsbildningar, juridiska och legala tillkännagivanden.

Ett levande historiskt monument

Även om publikationen i dag är en teknisk och juridisk plattform, utgör den en unik länk till den svenska stormaktstiden. De bevarade exemplaren på Kungliga biblioteket är ovärderliga källor till hur den svenska offentlighetsprincipen och nyhetssamhället växte fram. Post- och Inrikes Tidningar är inte bara en informationskanal, utan ett levande monument över 381 år av svensk mediehistoria.

Här är en tolkning av texten i bilden till modern svenska:

Från Hamburg den 19 mars

Jag har ännu mer att skriva om den stora seger som generalfältmarskalk Lennart Torstenson har vunnit i Böhmen. Hur det egentligen har gått till ses bäst i den medföljande skrivelsen från en svensk officer, daterad Janchowitz den 26 februari. Vilka officerare på den kejserliga sidan som har dött eller blivit tillfångatagna framgår av den efterföljande listan, vilken har skickats hit från Regensburg av en förnämlig kejserlig officer.

På den svenska sidan ska tre generalmajorer ha fallit: Mortaigne, Wittenberg och Goldsteen, samt tre andra överstar. Men om detta råder ännu ingen fullständig visshet, och man har inte heller fått besked om hur många fanor och standar som har erövrats. Allmänt skrivs det att över 8 000 eller 9 000 totalt har dött på platsen, och över 3 000 kejserliga har tagits som fångar. Att kejsaren själv skulle vara tillfångatagen bekräftas inte, men...