SÖNDAG 15 MARS 2026

Rustsäter – en gård med djupa historiska rötter

Rustsäter, lokalt uttalat Råssäter, är en av Kinnekulles kulturhistoriskt intressanta gårdar. Mangårdsbyggnaden tros vara uppförd redan på 1600-talet, och gården har genom århundradena varit en viktig del av både Hellekis säteri och det lokala jordbruket.

De tidigaste beläggen – 1500-talets frälsegård

Rustsäter nämns första gången den 4 februari 1554 i samband med arvskiftet efter Axel Nilsson Posse af Såtenäs och Tun (1477–ca 1553). Genom hans andra hustru, Anna Axeldotter av Hällekisätten (1498–1582), fördes Hellekis säteri, Rustsäter och omkring 50 andra hemman in i äktenskapet. Därmed blev Rustsäter en betydande frälsegård redan under 1500-talet.

Rustsäter under Hellekis säteri

Under tidigt 1700-tal låg Rustsäter under Hellekis och fungerade som en utgård på cirka 64 hektar. Gården drevs av en rättare tillsammans med drängar och pigor. Under 1900-talet kom Rustsäter att ingå i Hellekis Aktiebolag och därefter i Skånska Cement AB (senare Cementa), som bröt kalksten i området – nästan ända in i gårdens trädgård.

Bolaget hyrde ut boningshuset fram till slutet av 1960-talet, varefter det stod tomt i omkring ett decennium. År 1976 ingick Rustsäter i den stora markaffär där Cementa sålde mark till Skara stift. Sedan 1978 är gården i privat ägo.

Kungligt besök 1728 – minnesstenen vid gården

Ett av de mest färgstarka inslagen i Rustsäters historia är minnet av kung Fredrik I:s besök den 24 september 1728. Händelsen finns dokumenterad i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning från den 27 augusti 1889, där man återger texten på den minnessten som restes i anslutning till gården.

"Föliande är passerat den 24 September 1728 - War Sveriges konung Fridrich har sin middag spisat här - Då han på jackt på kullan war - Det stenen witne bär - Som mäster Per Stenhamar har satt upp för nåd han fick- Tå kungen i wästeplana war och i thes werckstad gick"


Som parantes kan nämnas att det i samma artikel står att "Egaren kaptenen friherre C. Klingspor, lärer ha för avsikt att här på högkullen inom närmaste tiden låta uppföra ett ansenligt utsiktstorn, försedt med goda instrument."

Carl von Linné passerar Rustsäter

När Carl von Linné genomförde sin berömda Västgötaresa 1746 passerade han Rustsäter den 19 juni. Hans resa över Kinnekulle är väl dokumenterad och Rustsäter utgjorde en av de gårdar han noterade längs vägen.

En biskop föds på Rustsäter

Rustsäter har även fostrat en av 1600-talets kyrkliga profiler. Jonas Johannis Scarinius föddes här 1616. Den 16 juni 1674 utnämndes han av Karl XI till biskop i Växjö. Han var son till gårdens rättare, Johansson – ett exempel på hur även en rättarson från Rustsäter kunde nå höga ämbeten i stormaktstidens Sverige.

Rustsäter i modern tid

Den nuvarande ägaren har under senare år anlagt en valnötsodling på markerna, och gårdens rika historia fortsätter att fascinera.

Trots tidens gång har Rustsäter lyckats bevara mycket av sin historiska karaktär. Mangårdsbyggnaden står fortfarande kvar som ett av de äldsta bevarade bostadshusen i trakten och vittnar om gårdens långa förflutna.