LÖRDAG 7 MARS 2026

Spåren efter torpen Rötterna – en undersökning av äldre kartor och vägsträckningar

Det är alltid fascinerande att studera gamla kartor för att försöka förstå hur samhället såg ut förr i tiden. Tyvärr finns det få kartor som är så detaljrika att man med säkerhet kan avgöra var olika byggnader en gång låg. Häradskartan från 1877–82 är förmodligen den mest tillförlitliga, men när det gäller äldre kartor får man i stället försöka göra en bedömning genom att jämföra flera olika kartor, både nya och gamla.

Torpen Rötterna – vad vet vi egentligen?

Den här gången vill jag titta närmare på två torp i Hönsäter som kallades Rötterna, samt på äldre vägsträckningar och andra detaljer i området. Allt bygger på mina egna tankar, tolkningar och spekulationer.

Det finns i dag endast begränsad information bevarad om torpen Rötterna. Enligt de uppgifter som trots allt finns tillgängliga ska torpen ha legat i Bredängen, ungefär i höjd med idrottsplatsen Hellehof. Sannolikt försvann de redan under 1700-talet, men deras öden kan ha skiljt sig åt. Det västra torpet övergavs troligen i samband med att Hönsäters alunbruk utvidgade sin verksamhet och började bryta skiffer på platsen. Det östra torpet kan däremot ha funnits kvar längre, då det inte påverkades av brytningen på samma sätt. Jag har inte lyckats hitta några detaljerade kartor som kan ge en antydan om när de försvann, men på Häradskartan från 1877–82 finns de inte längre markerade.

1689 års karta: två torp med samma namn

Den enda karta jag har hittat där torpen faktiskt är omnämnda är en karta över bland annat Hönsäter från år 1689. Det märkliga är att båda torpen bär samma namn. På kartan ges dock en förklaring: torpet Rötterna verkar av någon anledning ha delats upp i två olika markområden, som båda behöll det ursprungliga namnet.

Den äldre vägen genom Bredängen

När man granskar denna karta ser man en väg som börjar ovanför Bredängen och fortsätter ner mot Sjörås. Det rör sig dock inte om dagens Slanthagsväg, utan troligen om en äldre, numera försvunnen väg som gick in längst i väster på Bredängen, där elljusspåret svänger ner mot Stalpa. Små rester av denna gamla vägs ursprungliga sträckning verkar fortfarande finnas kvar som en genväg mellan elljusspåret – ungefär där starten vid Nattvandringen brukar vara – och en del av grusvägen som leder bort mot Gössäter från Stakes väg, samt den nedre delen av Stakes väg efter järnvägen och ner mot bron.

Spår i terrängen: vad kan fortfarande ses idag?

Som ni kan se på kartan här nedanför har jag försökt rita ut hur den gamla vägen kan ha gått, och med hjälp av kartan från 1689 även markerat var torpen Rötterna troligen låg. De tre andra byggnaderna som syns på min skiss är däremot inte samtida med Rötterna. De finns med på Häradskartan från 1877–82. Två av dem ligger på var sin sida i början av Slanthagsvägen; en av dem är mer avlång till formen, vilket kan tyda på att det rört sig om en ladugård eller annan ekonomibyggnad. Jag har inte lyckats hitta några namn på dessa byggnader.

Smedstorp och andra möjliga torp i området

På en karta från 1655 finns dock ett torp markerat – det som ligger närmare Gössäter. Det kan möjligen vara samma torp som på den kartan verkar kallas Smedstorp, och som även finns med på Häradskartan från 1877–82. Men här är osäkerheten stor, eftersom kartmaterialet är svårt att jämföra direkt. På Lantmäteriets terrängskuggningskarta kan man ana att det kanske finns rester av en husgrund just på den platsen, vilket åtminstone ger en liten ledtråd.

Vägens omdragning och förändringar över tid

Delar av den gamla vägen ner mot Sjörås försvann med tiden när Slanthagsvägen byggdes. Den gamla vägen drogs i stället om vid nuvarande Blomstervägen och korsade järnvägsspåret från kalkstensbrottet i Bredängen via en bro ungefär där skolan ligger idag. Därefter fortsatte den vidare och mynnade ut vid mejeriet. Sträckan från Blomstervägen ner till grusvägen mot Gössäter finns inte med på Häradskartan från 1877–82, vilket tyder på att den vid den tiden redan hade försvunnit.

Fem prickar och ett möjligt Krigsmansrör

Om man studerar kartan från 1689 noggrant ser man fem små svarta prickar där den äldre vägen gick in i Bredängen. Det väcker frågan om dessa kan vara någon form av gränsmarkering – kanske samma typ som jag tidigare skrivit om och som kallades ”5 stena rör”. I så fall blir placeringen av det så kallade Krigsmansrör extra intressant. Enligt Fornsök ska det ligga närmare Gössäter, men den platsen verkar inte vara helt säkerställd, och av själva stenröset finns idag inga synliga rester. Kan det i stället vara så att Krigsmansrör låg på en helt annan plats – just vid infarten till den gamla vägen där de fem prickarna är markerade på kartan från 1689? Det är förstås bara min egen spekulation, men den bygger på vad som faktiskt går att utläsa ur kartmaterialet.

Prolog

Landskapet omkring oss bär på fler berättelser än vi någonsin kan ana. Under mossan, i skogsbrynen och längs de slingrande stigarna döljer sig spår av människor som levde sina liv långt innan våra egna vägar drogs och våra hus byggdes. Ibland är dessa spår tydliga – en gammal husgrund, en stenmur, en övergiven väg. Men oftast är de nästan utplånade, och det enda som återstår är fragment i arkiv, antydningar på gulnade kartor och små otydliga markeringar som väcker fler frågor än de ger svar.

Det är just i dessa fragment som nyfikenheten väcks. Vad var det som en gång låg här? Vem bodde där? Varför försvann det? Och hur såg landskapet egentligen ut innan dagens vägar och byggnader formade det vi tar för givet?

Den här texten är ett försök att närma sig några av dessa frågor. Genom att följa spåren efter två försvunna torp – Rötterna – och genom att studera äldre vägsträckningar i Hönsäter, försöker jag pussla ihop en bild av ett landskap som inte längre finns. Det är ingen fullständig sanning jag presenterar, utan snarare en resa genom kartor, tolkningar och spekulationer. Men ibland kan just dessa resor ge oss en glimt av det förflutna som annars hade gått förlorad.