FREDAG 18 JULI 2025
Husaby Biskopsborg – Kinnekulles mest bevarade borglämning
I avslutningen av vår resa genom Kinnekulles borgar stannar vi vid Husaby Biskopsborg – den plats som idag har de mest välbevarade lämningarna av en medeltida borg i området. Till skillnad från Aranäs, som har synliga rester, och Gum samt Forsholm, där spåren är få eller obefintliga, erbjuder Husaby en unik möjlighet att faktiskt föreställa sig hur en biskopsborg kunde se ut.
Ett maktcentrum i medeltidens Västergötland
Följer man Kungsstigen västerut från Husaby kyrka, når man efter cirka 500 meter resterna av Husaby Biskopsborg – en imponerande ruin som en gång var Skarabiskopens ståtliga residens.
Den kvadratiska huvudbyggnaden i sandsten nådde fyra våningar och innehöll fängelse, bostadsrum och en praktsal. En teknisk finess var det medeltida centralvärmesystemet – en hypokaustugn som värmde upp praktsalen via luftkanaler i väggarna. Det var en ovanlig medeltida uppvärmningsteknik, inspirerad av romerska lösningar, liknande system finns i t.ex. Vadstena kloster.
Husaby biskopsborg, en fascinerande medeltida anläggning, har en komplex byggnadshistoria som sträcker sig över flera århundraden, inte bara en kort period. Även om biskop Brynolf Gerlaksson (1478–1505) ofta framhålls som borgens stora byggherre under det sena 1400-talet, var han snarare den som fulländade den.

De tidigaste spåren av bebyggelse på platsen antyder att en form av biskopsresidens eller försvarsanläggning kan ha funnits här redan på 1200-talet. Den mer permanenta biskopsborgen, som vi känner till den, började dock ta form under 1400-talet. Den äldsta kärnan antas vara ett kvadratiskt stenhus, möjligen påbörjat så tidigt som i början av 1400-talet.
Borgens huvudsakliga expansion och färdigställande skedde under Brynolf Gerlakssons tid. Arbetet med att uppföra den större borgen inleddes omkring år 1480 och fortsatte i fem etapper. Detta ambitiösa projekt kulminerade troligen med att borgen stod färdig i sitt slutgiltiga skick runt år 1520.
En plats laddad med religiös historia
Husaby är känt som den plats där Sveriges första kristna kung, Olof Skötkonung, enligt traditionen döptes av missionären Sigfrid. Det exakta året för dopet är omdiskuterat, med olika teorier som pekar på åren 994,1000 eller 1008. Dopet markerade kristendomens genombrott i Sverige och gjorde Husaby till ett religiöst centrum. Kort därefter skänktes gården till kyrkan, vilket lade grunden för biskopens närvaro.
Reformationens slutpunkt
År 1527 förändrades allt. Genom Västerås recess drog Gustav Vasa in kyrkans egendomar till kronan. Husaby Biskopsborg förlorade sin funktion och förstördes – eventuellt genom nedbränning för att kväsa kyrkans makt.Vad återstår idag?
Idag står delar av borgens sydvägg kvar, över 15 meter hög. Ringmuren, källarvalv och fundamenten vittnar om en gång mäktig byggnad. Platsen ligger på privat mark men är tillgänglig via en kort promenad från Husaby kyrka.
Arkeologi och nya insikter
De inledande arkeologiska undersökningarna vid Husaby Biskopsborg ägde rum under början av 1960-talet. Genom grävningarna kunde forskarna kartlägga borgens arkitektoniska utformning och dolda delar av dess konstruktion framträdde. I samband med utgrävningarna påträffades flera intressanta föremål, däribland delar av rustningar och engelska mynt, som bidrog till att belysa platsens internationella kontaktnät och funktion som maktcentrum under medeltiden. Ruinen dokumenterades noggrant och konserverades för framtida bevarande, och resultaten från dessa tidiga insatser har spelat en avgörande roll i förståelsen av borgens historiska betydelse.
Husaby Biskopsborg före utgrävningen (1964) - Fotograf: Lars Hasselberg / Västergötlands museum -
Men intresset för platsen har fortsatt långt därefter. Under hösten 2023 inleddes ett nytt forskningsprojekt som fokuserade på området mellan kyrkan och borgen, inklusive georadarundersökningar och metalldetektorsökningar. Projektet avslöjade fynd från både vikingatid och medeltid, vilket visar att platsen varit bebodd och betydelsefull långt före borgens uppförande.

Husaby Biskopsborg är inte längre ett centrum för makt, men den är ett centrum för minne. Genom ruinerna, fynden och forskningen fortsätter platsen att berätta sin historia – om tro, politik och människors liv i ett rike som sakta växte fram.
Kinnekulles historiska borgar – översikt
Gum
- Aktiv redan på 800-talet, sannolikt som kungsgård eller stormansbostad.
- Var i bruk fram till 1500-talet och övergavs därefter.
- Exakt funktion är omtvistad, men fynd tyder på elitboende.
Forsholm
- Uppförd på 1300-talet, förknippad med stormannen Bo Jonsson Grip.
- Nämns i skriftliga källor 1372 och 1388.
- Ödelades troligen efter drottning Margaretas maktövertagande 1389.
Aranäs
- Uppförd på 1200–1300-talet, använd av Torgils Knutsson.
- Låg öde under 1400-talet, saknas i källor mellan 1379 och 1508.
Husaby Biskopsborg
- Byggdes omkring år 1480 som residens åt Skarabiskopen.
- Hade tekniska innovationer som hypokaustvärme och flera våningar.
- Förstördes efter reformationen 1527, då den drogs in till kronan.



