TISDAG 15 JULI 2025

Forsholm uppfördes sannolikt omkring ett sekel före Husaby Biskopsborg och kan ha varit raserad redan när den byggdes Även om byggnadsstilen kanske liknade varandra, var nog Forsholm mindre storslagen jämfört med den praktfulla Biskopsborgen
Forsholms slott – Ett medeltida mysterium vid Sjöråsåns mynning
Vid Vänerns strand, där Sjöråsån mynnar ut i sjön och där Hällekis reningsverk idag ligger, tros ett medeltida slott en gång ha stått. Forsholms slott är ett av de där historiska mysterierna som fortsätter att fascinera både forskare och lokalbefolkning. Trots att inga synliga ruiner finns kvar, lever berättelsen vidare genom gamla dokument och envisa sägner.
Platsen där slottet tros ha legat är omgärdad av traditioner. Enligt lokal folklore gick en stenlagd stig, kallad kyrkostigen, mellan Forshems kyrka och slottet. Det sägs att en trappa uthuggen i berget fortfarande kan anas i skogen, även om själva stigen ännu inte har återfunnits. Sådana detaljer ger liv åt tanken att något stort en gång fanns där.

Hur såg Forsholm ut? Det är det ingen som vet, kanske något i stil med denna fiktiva bild - Bild genererad med hjälp av Google Gemini
Historiskt sett finns det flera dokument som bekräftar slottets existens, men inte var det låg. År 1372 undertecknade Peter Kryll ett dokument med platsangivelsen "in castro Forsholm", vilket är det tidigaste kända skriftliga beviset. Några år senare, 1384, nämns slottet i det mäktiga testamentet efter Bo Jonsson Grip, en av rikets största jordägare. År 1388 överläts Forsholm till drottning Margareta, tillsammans med andra strategiska fästen som Öresten och Öpsten. Det tyder på att Forsholm hade en viktig roll i det politiska landskapet under denna oroliga tid.
Det är troligt att slottet byggdes som en strategisk stödjepunkt under maktkampen mellan kung Håkan Magnusson och Albrekt av Mecklenburg. När Axvalla hus föll i fiendens händer kan Forsholm ha fått ta över dess funktion, om än bara tillfälligt. Efter Margaretas seger vid Falköping 1389 verkar slottet ha förlorat sin betydelse och ödelagts. Därefter tystnar källorna, och Forsholm försvinner ur historien.
Under 1970-talet, i samband med byggandet av reningsverket, gjordes flera fynd på platsen. Man hittade stora huggna stenar, benrester, en fyrkantig stenfot och andra byggnadsdetaljer. Tyvärr förstördes mycket av detta i samband med byggarbetet.
Det sägs att sten från den gamla borgen kan ha återanvänts när Forshems kyrka byggdes ut under 1760-talet. Om detta stämmer, borde slottet ha nämnts i några av de bevarade kyrkodokumenten – en detalj som gör dess förflutna ännu mer mysteriefyllt.
Det finns också berättelser om att guld och silver en gång hittats i jorden vid platsen, bland annat en guldring och en silversked. Dessa föremål finns dock inte längre kvar, och deras existens kan inte bekräftas. Vissa har till och med förväxlat Forsholm med ett kloster eller med Aranäsborgen, vilket ytterligare fördunklar bilden.
Forsholm var inte bara ett slott utan också ett administrativt centrum. Det skall ha haft ett eget fögderi och kallades ibland för Forsholms län. Länet tros ha omfattat delar av Axevalla, Kinne och kanske även Kållands härader.
Forsholms slott är ett exempel på hur historien ibland lämnar fler frågor än svar. Det är en plats där fakta, sägner och spekulationer smälter samman. Kanske kommer framtida fynd att kasta nytt ljus över denna försvunna borg. Tills dess förblir Forsholm ett av Kinnekulles mest fängslande historiska mysterier.




