Västergötlands museum instiftar nytt stipendium: Till minne av Agnes de Frumerie

Västergötlands museum har till Agnes de Frumeries minne instiftat ett utställningsstipendium att delas ut i anslutning till konstnärinnans födelsedag den 20 november.

Mottagaren som utses av Västergötlands museum kommer att erbjudas en kuraterad separatutställning under närmast därefter följande utställningssäsong, i en för ändamålet tillgänglig lokal i eller i anslutning till museet. Stipendiet innehåller ingen ekonomisk del.

För att vara aktuell som kandidat till Agnes de Frumeries pris skall konstnären ha visat prov på ett konsekvent och sammanhållet arbete där det egna uttrycket kombineras med en konstnärlig integritet och en tydlig förankring i vad Agnes de Frumerie refererade till som den ”poetisk-realistiska skolan”.

I första hand riktar sig priset till konstnärer med anknytning till Västergötland, och då i synnerhet tidigare Skaraborgs län.

Agnes de Frumerie föddes i Skövde den 20 november 1869 som Agnes Kjellberg. Hon växte upp i Vänersborg och blev vid 17 års ålder antagen vid Akademien för de fria konsterna där hon studerade måleri och skulptur. Därefter gav hon sig ut i världen – praktiserade i Berlin och flyttade som stipendiat till Paris där hon träffade konstnärer som Paul Gauguin, Auguste Rodin och Christian Eriksson. 1893 gifte hon sig med den 20 år äldre kaptenen Gustaf Frumerie. Äktenskapet gav henne ekonomisk trygghet och hon kunde uteslutande ägna sig åt sin konst.

Agnes de Frumerie blev den svenska konstnär som flitigast ställde ut på de olika salongerna i Paris. Vid den här tiden skapade hon de karaktäristiska figurprydda vaserna och gjorde även fristående skulpturer, porträttbyster och anekdotiska skulpturgrupper.

År 1925 flyttade paret Agnes och Gustaf de Frumerie tillbaka till Sverige för gott. De slog sig ner i Hindås och det var där hon utvecklade och förfinade den glasteknik som kallas ”Pate-de-verre” där pulvriserat glas, kristall och naturgummi formas och bränns i en ugn. Den halvgenomskinliga glasmassan fick ett organiskt uttryck som passade hennes konstnärliga uttryck.

Sitt sista levnadsår kom Agnes som änka att tillbringa i Stockholm där hon hyrde Christian Erikssons ateljé på Maria Prästgårdsgata. Hon avled i ateljén den 2 april 1937.

I sitt gemensamma testamente överlät makarna de Frumerie hela sin kvarlåtenskap till Västergötlands museum där Agnes de Frumeries konstnärliga arv har bevarats sedan dess.

Detta är en nyhet/pressmeddelande från: Västergötlands museum