SÖNDAG 30 APRIL 2023

Valborgsmässoafton - en vårfest med eldar och sång

Valborgsmässoafton är en årlig högtid som firas den 30 april i flera länder i Europa, bland annat i Sverige. Det är en dag då man välkomnar våren genom att tända eldar och sjunga sånger. Valborg har sitt ursprung i en tysk helgonkult och har sedan medeltiden varit en festdag för ungdomar och studenter.

Bakgrund

Valborg har fått sitt namn efter det tyska katolska helgonet Sankta Walpurgis, som var en abbedissa på 700-talet. Hon helgonförklarades den 1 maj, som sedan kallades Valborgsmässan eller Walpurgistag. Hennes namn förknippades med de förkristna germanska vårfesterna som hölls samma dag, och som kristendomen stämplade som häxförsamlingar. Man trodde att häxorna red till de gamla offerplatserna på kvastar eller getabockar och dansade med djävulen. För att skrämma bort dem tände man eldar och förde oväsen med rop, skott och horn. Sådan blev den kristna tidens förklaring av de gamla vårsederna.

Valborgskulten kom till Sverige från Tyskland någon gång under medeltiden och spred sig från städerna till landsbygden. På landsbygden användes eldarna också för att skydda boskapen mot rovdjur och sjukdomar när de släpptes ut på bete.

Firande

I dag firas valborg på olika sätt i olika delar av Sverige, men några gemensamma inslag är eldar, sånger och tal. På många platser samlas folk kring stora brasor eller majbrasor som tänds när det börjar skymma. Eldarna symboliserar ljus, värme och livskraft och förr i tiden skulle dom även rena luften från onda andar.

En annan tradition är att sjunga in våren med sånger som “Vintern rasat ut bland våra fjällar” eller “Sköna maj”. Ofta leds sången av en kör eller ett musiksällskap. Ibland hålls också tal om våren, naturen eller samhället av någon känd person eller politiker.

Valborgsmässoafton är alltså en högtid som har olika betydelser och uttryck i olika delar av Sverige. Men gemensamt för alla är att det är en dag då man firar vårens ankomst och gläds åt ljuset, värmen och naturens återfödelse.