Förändrat preppingbeteende i krigets skugga

Kriget i Ukraina påverkar vår krismedvetenhet på ett annat sätt än pandemin. Det menar konsumtionsforskare och etnolog Elias Mellander som studerar mekanismerna bakom svensk preppingkultur.

– Situationerna och de problem de kan tänkas ge upphov till skiljer sig åt. Under pandemin handlade det om att minska risken för att själv smittas och att se till att det fanns saker hemma om det skulle ske. Nu handlar det effekter av det pågående kriget i Ukraina på det svenska samhället och i förlängningen risken för att Sverige skulle kunna dras in i konflikten.

Det säger Elias Mellander som är konsumtionsforskare och etnolog på Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Han studerar den svenska preppingkulturen, och ser grundläggande skillnader i hur människor förbereder under den pågående krisen jämfört med pandemin.

Bunkrar för störningar i samhällelig infrastruktur

Det faktum att Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) märker en ökad efterfrågan på broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” och rapporter om att de svenska skyddsrummen bör ses över ger helt andra signaler än hur situationen såg ut under pandemin, menar han.

Det märks inte minst i vad människor bunkrar upp med.

– Då köpte vi mer toapapper och torrjäst, det vill säga varor som kan behövas i en situation då man inte kan lämna hemmet. Nu är det vevradio, stormkök och vattendunkar som går åt, alltså den typ av produkter som kan komma till användning vid störningar i samhällelig infrastruktur.

Ökat intresse för prepping

Elias Mellander menar att det som förenar de båda fallen är det mått av osäkerhet som det förändrade läget för in. Många frågar sig om det kommer att finnas varor på hyllorna eller om de komplexa försörjningsystem vi är beroende av riskerar att störas.

Han ser en tydlig trend med fler sökningar om prepping online, och även ökad tillströmning till olika preppergrupper, och menar att det finns tecken på att preppingkulturen nu växer.

Samtidigt menar han instabiliteten i omvärlden nu gör att inställningen till prepping håller på att förändras:

– Bland de jag intervjuat se är det många som uppger att människor i omgivningen förr såg deras preppande som udda för att inte säga knäppt, men att pandemin ökade omgivningens förståelse och intresse. De intervjupersoner jag hunnit prata med sedan krigsutbrottet uppger att de nu befinner sig i en liknande situation, där människor i omgivningen vänder sig till dem för råd.

Text: Agnes Faxén

Detta är en nyhet/pressmeddelande från: Göteborgs universitet