TORSDAG 3 JUNI 2021

Två flygplan J 28 (de Havilland DH 100 Vampire) från F 3 Malmen flyger i rote - photo credit: Okänd fotograf - Creative Commons License - Källa: WIKIMEDIA COMMONS

JET-motorn 75 år

För att uppmärksamma årsdagen av denna viktiga milstolpe i flyghistorien bjuder Flygvapenmuseum i samarbete med Svensk Flyghistorisk förening och Östergötlands Flyghistoriska Sällskap, in till ett digitalt föredrag den 4 juni.

Firandet inleds med en överflygning över Malmen med DH 115 Vampire klockan 12.50. Därefter kommer man att under tre timmar kunna lyssna på flera personer, med olika koppling till jetflygplanet, via en livesändning på Facebook. Föredragen kommer sedan att läggs ut på Flygvapenmuseums You Tube-sida.

Klockan var närmare nio på kvällen den 4 juni 1946 när tre stycken J 28 de Havilland Vampire susade in över Bråvallaflottiljen F 13 i Norrköping. Då kom de tre första reaktionsdrivna, de vi nu kallar jetflygplan, till Sverige och markerade därmed inledningen till något helt nytt.

Flygplanen var en del av en beställning på 70 flygplan från Storbritannien. Efter ett beslut om modernisering av det svenska flygvapnet var Sverige ett av de första i världen som fick tillgång till den nya tekniken. Styckpriset sattes till 16 700 Pund vilket i rådande kurs är ungefär 174 000 kronor.

Planet var tillverkat i aluminium förutom den äggformade flygkroppen som var tillverkad i laminerat trä. Toppfarten låg på 850 km/h, att jämföra med de snabbaste dåtida propellerflygplanen, P-51 Mustang, som hade en topphastighet på 650 km/h.

Med i kontraktet fanns också en licenstillverkning av motorn De Havilland Goblin, som fick den svenska beteckningen RM 1. Sverige skaffade sig viktig erfarenhet av jetdriften genom att bygga om några Saab 21 till ”reaplan” det vi nu kallar för jetflygplan.

Den J 28 A som hänger i taket på Flygvapenmuseum fanns kvar på F 13 fram till 1952. Torsten Nilsson, chef för samlingsenheten på Flygvapenmuseum berättar om ett haveri flygplanet var med om 1954 då basen för flygplanet var flygflottijen F 16. ” Flygförare Andersson råkade vid ett tillfälle fälla in landningsstället i stället för klaffarna vid utrullning och flygplanet sjönk ned på buken. Planet reparerades men efter nio år kasserades flygplanet och överlämnades till F 3 där det ställdes i ett förråd för att ingå i den så kallade Malmensamlingen som sedan blev Flygvapenmuseum.” Det hade då mer än 1 200 timmar i luften.


Detta är en nyhet/pressmeddelande från: Statens försvarshistoriska museer