Tisdag 13 maj 2014

Stockholmaren som blev ett Västgötalejon

När staten minskar sin service utanför storstäderna får det både praktiska och etiska konsekvenser. Det underförstådda budskapet till människorna runt om i Sverige är att de inte är värda att satsa på.

Så bland annat skrev nyblivne Skarabiskopen Åke Bonnier när han efter 54 år som stockholmare kom till Skara. Direkt mötte han exempel på neddragningarna på landsbygden och konsekvenserna av de senaste decenniernas centraliseringar. Han blev omgående en landsbygdens och landsbygdsfolkets röst.

Detta och mycket annat ledde till att Västergötlands Hembygdsförbund beslutade att tilldela honom förbundets nya fina utmärkelse Västgötalejonet. Eftersom han var förhindrad att närvara vid förbundsstämman i helgen så sker utdelningen senare.

Som gammal stockholmare pekade Åke Bonnier på att det inte går att tänka sig Sverige utan Stockholm, men det tycks gå att tänka sig ett Sverige utan landsbygd där människor kan bo och utvecklas. Denna kunskapslucka riskerar öka när allt fler växer upp i storstaden.

Det handlar människosyn, slog Åke Bonnier fast redan när han tillträdde i Skara 2012 och den linjen har han med stort engagemang följt under de år som gått. Han talar och skriver gärna om att glädjas över den goda mångfalden, om ett land där vi inkluderar snarare än exkluderar. Inte minst vill han ett valår som även är ett jubileumsår när Skara stift fyller 1000 år sätta strålkastarna på det okränkbara människovärdet.

Biskopens starka engagemang för landsbygden och för den goda mångfalden gjorde det närmast självklart att första exemplaret av Västergötlands Hembygdsförbunds finaste utmärkelse, det gyllene Västgötalejonet, tilldelas Åke Bonnier, Skara, konstateras det i motiveringen.

/Hans Menzing