Tisdag 6 maj 2014

Ökad jakt- och fisketurism – möjlighet eller hot för bygden?

I Sverige skulle en ökad jakt- och fisketurism troligen inte krocka med de allmänna värderingarna i samhället. Företagare som vill satsa på denna typ av turism bör dock ta hänsyn till att stödet inte är lika starkt för jakt och fiske som främst strävar efter troféer, och att lokalbefolkningen kan vara orolig för en ökad konkurrens om bygdens vilt- och fiskresurser. Om detta skriver Anders Kagervall i en avhandling från SLU.

Det minskade behovet av arbetskraft inom traditionella näringar som jord- och skogsbruk har lett till problem med arbetslöshet och avfolkning i delar av den svenska landsbygden. Turism baserad på naturvärden förs ofta fram som ett sätt att motverka denna negativa trend, men de sociala förutsättningarna för en sådan utveckling har hittills varit dåligt kända. Nu har Anders Kagervall från SLU undersökt attityder och normer som skulle kunna påverka förutsättningarna för en ökad jakt- och fisketurism. Med hjälp av brevundersökningar har han mätt attityder hos både allmänheten i stort och hos särskilt berörda intressegrupper.

Allmänhetens stöd för jakt och fiske är generellt sett högt i Sverige, vilket tyder på att det finns ett starkt stöd även för jakt- och fisketurism – 16 procent är negativa till jakt och 6 procent är negativa till fiske. Stödet visade sig vara särskilt starkt då målet är att bytet eller fångsten ska hamna på tallriken eller i frysboxen, och mindre starkt då motivet endast är sport och rekreation.

Starkast stöd för jakt och fiske finns hos personer med egen erfarenhet av jakt, fiske eller plockning av svamp och bär. Om man bor i en stad eller på landsbygden har däremot liten betydelse.

– Här finns det möjligen en komplikation för företag som vill satsa på jakt- och fisketurism, säger Anders Kagervall. Våra undersökningar visar nämligen att det finns en risk att boende i de områden där en ökad jakt- och fisketurism är trolig kan uppleva ett intrång, då de själva ofta är användare av jakt- och fiskeresursen.

I avhandlingen har Anders Kagervall också tittat närmare på en förvaltningsmetod som tillåter ett högt fisketryck utan att påverka fiskpopulationerna, nämligen catch and release (C&R). Vid denna typ av sportfiske återsätts fångsten levande i vattnet, vilket kan ses positivt ur ett fisketurismperspektiv. En enkät riktad till medlemmar i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund visade att ca 25 procent av sportfiskarna släpper tillbaka all fångad fisk, och att detta var särskilt utbrett bland unga fiskare och bland fiskare specialiserade på gädda.

– C&R-förvaltning kan alltså vara särskilt lämpligt för fiskevatten som lockar dessa kategorier av fiskare, säger Anders Kagervall. Rödingfiskare är däremot inte alls lika lockade av ett fiske där all fångst måste släppas tillbaka.

Sammanfattningsvis menar Anders Kagervall att stödet för utveckling av jakt- och fisketurism är stort, både hos allmänhet och hos sakägare. Han ser dock vissa områden där det behövs särskild hänsyn för att det höga stödet ska kunna bibehållas.

Pressmeddelande från: SLU