Torsdag 24 april 2014

Ekonomiskt stöd håller k-märkta fartyg flytande

Sjöhistoriska museet fördelar nu 1 miljon kronor till bevarande av kulturhistoriskt värdefulla fartyg. I år får fem fartyg ta del av stödet. Bland dem finns storslagna segelfartyg, kraftfulla bogserbåtar och klassiska ångfartyg. Intresset för landets k-märkta fartyg är stort – årligen kliver 250 000 ombord.

Sjöhistoriska museet, som är en del av Statens maritima museer, fördelar årligen 1 miljon kronor till bevarande av kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Ekonomiskt stöd är starkt efterfrågat och i år inkom 37 ansökningar om totalt 9,5 miljoner.
– Att bevara och använda historiskt värdefulla fartyg är en kostsam uppgift och det här stödet utgör normalt bara en mindre del av den totala kostnaden. Pengarna ska stimulera till bevarandeinsatser och engagemang som har kulturhistorisk inriktning, säger Claes Wollentz, intendent på Sjöhistoriska museet.

För museet är det viktigt att kulturhistoriskt intressanta fartyg kan bevaras och användas. Arbetet med detta engagerar ett stort antal människor, främst ideella föreningar runt om i landet. De historiska fartygen är viktiga för en levande kustbygd och skärgård och dragningskraften hos dem är stor. En undersökning som Sjöhistoriska museet nyligen har genomfört visar att 250 000 människor årligen kliver ombord på landets 126 k-märkta fartyg.

Fartygsstödet har delats ut av myndigheten sedan 1991 och kan i första hand sökas av ägare till fartyg som k-märkts av Sjöhistoriska museet. Beslut om fördelningen sker i samråd med Arbetets museum, Riksantikvarieämbetet, Transportstyrelsen och rikstäckande föreningar för historiska fartyg.

– Vi lägger vikt vid att stödet fördelas mellan olika kategorier av fartyg till exempel segelfartyg, ångfartyg och motorfartyg. Men vi tar också hänsyn till geografisk spridning så att fartyg från olika delar av landet finns bland mottagarna och att fartygen används på ett sätt som kommer många till glädje, säger Claes Wollentz.

Mottagare av stöd till bevarande av historiskt värdefulla fartyg 2014

  • Herkules, bogserbåt, Göteborg.
  • Kvartsita, skolsegelfartyg, Fiskebäckskil.
  • Primus, ångbogserbåt, Sundsvall.
  • Sarpen, skolsegelfartyg, Simrishamn.
  • Trafik, passagerarångfartyg, Hjo.

Kort fartygsfakta och fördelat stöd

Herkules – Göteborg, 150 000 kr.
Motorbogserbåten Herkules byggdes 1939 på Öresundsvarvet i Landskrona.
Vid leveransen var Herkules en av Nordens starkaste isbrytande bogserbåtar. Under de stränga krigsvintrarna utförde fartyget kustbogseringar och bröt isrännor på västkusten. Herkules hemmahamn har alltid varit Göteborg. I början av 1980-talet lades Herkules upp. 1985 övertog Klubb Maritim driften av fartyget och ”Föreningen Bogserbåten Herkules” bildades. Idag används fartyget till bland annat rundturer för allmänheten i Göteborgs hamn. Årets stöd ska användas för att byta hjärtstocken.

Kvartsita – Fiskebäckskil, 250 000 kr.
Kvartsita byggdes 1945 vid Holms varv i Råå för kvartsfrakter mellan Höganäs och Dals Bruk. Vid leveransen var hon galeasriggad och utrustad med 130 hkr Skandia semidiesel.
Höganäsbolaget behövde frakta råmaterial från Vänern och eftersom det efter kriget var brist på fartyg beställdes därför nybyggen. Kvartsita blev dock snabbt föråldrad och såldes 1953 till Norge där hon gick med olika typer av last på den norska västkusten.
År 1986 köptes hon tillbaka till Sverige av ”Föreningen För Fulla Segel”. Kvartsita är nu riggad som 2-mastad skonare. Hon seglar med lägerskolor, föreningar och är handikappanpassad. Stödet ska användas till att bekosta en reparation av skrovet.

Primus – Sundsvall, 100 000 kr.
Primus är byggd vid Södra Varvet i Stockholm 1875. Hon byggdes som bogserbåt för Skönviks sågverk i Sundsvall. Ursprungligen var hon utrustad med en 1-cylindrig ångmaskin.
Fartyget förlängdes 1902 med 3 meter och man installerade en ny ångmaskin av kompound typ på 120 hkr från Härnösands mekaniska verkstad. Styrhytten tillkom på 1920-talet och omkring 1930 blev stäven ombyggd till isbrytarstäv. Fram till 1960 var fartyget verksamt som timmerbogserare i Sundsvall.1962 såldes hon för skrotning men SCA köpte omgående tillbaka fartyget, byggde om det till kättingbåt och motoriserade henne med dieselmaskin. År 1984 övertogs Primus av Medelpads Sjöhistoriska Förening. Från Sundsvalls museum fick man överta en bevarad och renoverad ångmaskin, den sista tillverkad på Sunds bruk efter ritning från 1902. Primus får ekonomiskt bidrag för arbeten i samband med ett ångpannebyte som ingår i ett flerårigt projekt att bevara fartyget och driftsätta det.

Sarpen – Simrishamn, 250 000 kr.
Sarpen byggdes 1892 i Nyköbing-Falster i Danmark. Sarpens ursprungliga namn var Freja, hon fick namnet Sarpen 1914 och kom till svenska ägare 1917. Från början var Sarpen riggad som galeas men i Sverige riggades hon om till skonare. Från 1919 var Sarpen hemmahörande i Degerhamn på Öland och fraktade främst cement och kalk. Fartyget utrustades 1930 med en hjälpmaskin och riggades då åter som galeas. År 1963 köptes Sarpen av Simrishamns Scoutkår och fick Simrishamn som hemmahamn. Hon renoverades och anpassades till sin nya uppgift som utbildnings- och övningsfartyg. Sarpen var en av de första före detta fraktskutor i landet som omvandlades till skolfartyg. Idag är hon ett välkänt scoutfartyg och Simrishamns scoutkår har 50 års erfarenhet av att segla och underhålla Sarpen. Stora reparationer har gjorts på fartyget vars utseende exteriört i huvudsak överensstämmer med det hon hade på 1920-talet. Stödet ska bidra till att bekosta skrovreparationer som gjorts inför årets seglationssäsong.

Trafik – Hjo, 250 000 kr.
Ångfartyget Trafik byggdes i Stockholm 1892 för fart i Vättern mellan Hjo och Hästholmen. Fartygets rutt fungerade som förbindelselänk mellan järnvägslinjen Hjo - Stenstorp och Mjölby - Hästholmen. Maskinen är från Bergsunds Mekaniska Verkstad, en 2 cylindrig kompound ångmaskin installerad 1892 med en effekt på 176 hkr, vilket ger en fart på 11 knop. Ursprungligen användes Trafik för både passagerartrafik och fraktfart. Trafik gick på sin ursprungliga trad fram till 1959. Därefter lades fartyget upp och tjänstgjorde som café i Hjo. I dåligt skick övertogs hon av en förening i början av 1970-talet och efter omfattande arbeten kom Trafik åter i drift 1977. Den ideella föreningen S/S Trafiks Vänner svarar idag för driften av fartyget och man gör sommartid uppskattade turer på Vättern. Främst trafikeras Visingsö men turer går även till Hästholmen och Vadstena. Stödet ska bidra till att bekosta renoveringen av däcket.

Pressmeddelande från: Sjöhistoriska