Fredag den 17 februari 2012

Gyrid, Tóla och Disa – heta namn under Vikingatiden


I dag ligger Alice, Maja och Elsa på namntoppen i Sverige men under vikingatiden var det helt andra namn som gällde. Då var Gyrid, Tóla och Disa populära kvinnonamn som man gärna ristade in på runstenar. Experter på Historiska museet i Stockholm har återskapat ansiktet av den så kallade ”Birkaflickan”, en 6-åring flicka som levde i vikingastaden Birka för mer än tusen år sedan. ”Birkaflickans” levnadsöde griper tag i många människor, inte minst barn. Under sportlovsveckan får museets besökare rösta fram vilket vikingatida namn som rekonstruktionen av flickan ska få.

Besökarna kan rösta på sju olika namn: Gyrid, Tóla, Disa, Jorid, Virun, Fridborg eller Jova. Urvalet är sammanställt från kvinnonamn som finns främst i runinskrifter och fornvästnordiska skriftliga källor. Namnen var mer eller mindre vanliga under vikingatiden, från Island i väst till Mälardalen i öst. De fornnordiska namnen är översatta till modern stavning så att det är lättare att uttala dem. Men tittar man i fornisländska källor så ser namnen lite annorlunda ut. Exempel: Jovurfrid ska egentligen skrivas Jófurrfriðr. Och guden Tor skrivs egentligen &Thorn;órr.

Namnens betydelse

Gyrid: kortform av namnet Gudfrid som skulle kunna översättas till ”gudaälskad” eller ”gudavacker”. Tóla: kortform av namn som inleds med Torl- t.ex. Torlaug som betyder ungefär ”helgad till guden Tor”. Disa: kortform av namn som innehåller dis, som Disälv eller Holmdis. Diserna var i den fornnordiska religionen ett slags kvinnliga övernaturliga väsen, mycket lika alverna, som kunde tillbes och ges offergåvor. Den högsta disen var självaste gudinnan Freja. Jorid: namn bildat av orden jór (häst) och frid (älskad, skön eller fridsam). Virun: namn som ungefär betyder ”den heliga platsens hemliga visdom”, av orden vi och runa. Fridborg: skulle kunna översättas till ”skönhetens/fridens väktare”. Jova: kortform av namn som börjar med jovur- (vildgalt) t.ex. Jovurfrid.

Omröstningen på Historiska museet pågår den 27 februari – 3 mars och resultatet kungörs söndagen den 4 mars. De som vill ta reda på olika namns betydelse eller härkomst kan använda Historiska museets namndatabas ”Nomina” som finns på www.historiska.se

Möt Birkaflickan – ansikte mot ansikte

För cirka 1100 år sedan levde och dog en liten flicka på ön Birka i Mälaren. Hennes grav finns utställd på Historiska museet. Nu har Birkaflickan fått ett nytt liv! Experter har återskapat Birkaflickans ansikte och man kan möta henne öga mot öga i Historiska museets vikingautställning. Birkaflickan blev cirka sex år gammal men man vet inte säkert vad hon dog av. Nästan hälften av barnen i Birka dog innan de fyllt tio år. Anledningen var att samhället saknade mediciner och sjukvårdskunskaper.

Skelettet är ovanligt välbevarat för en så ung person och det gör att hon sticker ut bland de andra gravarna på Birka. Genom att undersöka tänderna fick man reda på hennes ålder. Med sig i graven fick hon ett spänne av guld och brons, ett pärlhalsband, en kniv och en benbehållare för synålar. Det är dyra gåvor som visar att hennes familj var välbärgad. Egentligen vet man inte säkert att Birkaflickan är just en flicka. Det som talar för att det är en flicka är gåvorna i hennes grav. I ett samhälle med stark uppdelning mellan kvinna och man, speglade gravgåvor tydligt könsrollerna. Män och pojkar begravdes med vapen, häst- och jaktutrustning, medan kvinnor och flickor begravdes med smycken och textilredskap.

Pressmeddelande från: Historiska museet