- Måndag 16 augusti 2010 -

Stort sjöodjur hade fjäll och hajfena



Av en slump belystes kvarlevorna av det gigantiska sjöodjuret med UV-ljus. Och fram kom unika bilder som gav forskaren Johan Lindgren vid Lunds universitet och hans internationella forskarteam helt nya ledtrådar för hur mosasaurierna såg ut och levde för 100–65 miljoner år sedan. Likheten med en haj är betydligt större än vad man tidigare trott.

Det mest välbevarade fossilet av en mosasaurie (en sex meter lång vattenlevande ödla) hittades på 60-talet i Kansas och förvarades länge på en hylla i Natural History Museum of Los Angeles County. Där låg det fram till 2004 då paleontolog Johan Lindgren tog sig en närmare titt på det igen.

Genom att använda samma UV-ljusteknik som forskare brukar använda på fossila fågelskelett framträdde nu det fjälltäckta skinnet i all sin tydlighet, inte minst på huvudet. En del fjäll är rombformade vid nosen, andra är mer bladformade vid ögat. Upptäckterna har nyligen publicerats i Public Library of Science.

- Att så tydligt se fjällen över nosen gjorde att vi kunde vi fastställa var näsöppningarna fanns, något vi inte visste förut, säger Johan Lindgren.

Hans forskarteam har genom åren pusslat ihop olika typer av information och på så sätt fått fram en allt tydligare bild av hur mosasaurierna såg ut och levde. I tarmarna har man hittat rester av fisk. Luftvägarnas brosk delar upp sig i två lungor, inälvornas placering ligger långt fram i kroppen vilket innebär att mosasaurierna med all sannolikhet var strömlinjeformade. Formen på kotorna i svanspartiet indikerar att stjärten hade större likhet med en hajfena än en ödlestjärt. Därmed rörde de sig smidigt i vattnet.

- Detta visar att djuren under en kort period på 6-9 miljoner år anpassade sig till de fysiska lagarna att leva i vatten. Alla djur som lever i havet på samma sätt som mosasaurierna gjorde antar den här strömlinjeformen, som valarna idag. Den här mosasaurien är ett bra exempel på evolution som fångats mitt i ögonblicket där detta sker, säger Johan Lindgren.


Pressmeddelande från: Lunds universitet