Bakom varje framgångsrik man står en kvinna. Har det sagts. Ibland sant, ibland önsketänkande. När jag läste om att det nyligen öppnats ett galleri i Mellomkvarn i Källby kom jag att tänka på några mentalt högresta kvinnor jag mötte i min barndom. Tant Anna Lagergren i Mellomkvarn var en sådan. Hennes Frithiof var död många år innan jag föddes och nu framlevde hon finalen på sitt liv tillsammans med sin son Lars, som var en av mina söndagsskollärare i Järneklevs missionskyrka, tillika en period ordförande i missionsförsamlingen.

Även om Lars kunde framstå som ledande och drivande var det nog tant Anna som backade upp honom i mångt och mycket. Lite försynt som det ankom kvinnor på den tiden, men skärpt och målmedveten samtidigt.

Jag förstod kanske inte alltid så noga vad som var livsnerven i Mellomkvarn eftersom det mest var vid festliga tillfällen jag var på besök där. Men det var alltid så spännande att smita ifrån det dignande kafferepsbordet ut till kvarnen och titta på hur vattnet från Källbyån forsade fram under de grova golvplankorna. Nån gång gjorde sig Lars också ärende till kvarnen för att se till någon detalj och han försökte väl berätta för mig hur det fungerade med malning och kvarnstenar men det enda jag egentligen minns är mjöllukten och de höga luftiga trapporna upp genom byggnaden. Samt hur hisnande det var att titta ned mot det mörka, rinnande vattnet.

Och i den miljön är det nu konstgalleri. Besökarna är bara att gratulera till att ha ett engagerat ägarpar att kunna falla tillbaka på i sin jakt på nya konstupplevelser. Jag hoppas verkligen att Mellomkvarns gamla handvevade Separator återfanns någonstans under renoveringsarbetet och fått bli ett inslag i den nya miljön. Under mina besök var den uppställd i köksfarstun och varje gång jag passerade kunde jag inte låta bli att veva några varv för att få lyssna till det karakteristika vassa ljudet. Annars användes separatorn efter den dagliga mjölkningen för att med centrifugalkraftens hjälp skilja mjölk och grädde och var den uppfinning som la grunden till dagens Alfa Laval, ett företag som nu far vidare i den nya ekonomins sfärer.

Anna Lagergren var syster till min faster Anna som bodde som änka i sitt trevna hem Solelid vid Källby kyrka, där min farbror Gustav vid sidan av sin folkskollärargärning ledde den vida berömda Källby kyrkokör i många år. Faster Anna hade också fått stor själslig styrka och kanske mest för att ha lite sällskap hemmavid hyrde hon ut en bit av huset till Selma Lundkvist, traktens ambulerande hemsömmerska, även hon söndagsskollärare i Järneklev. Tant Selma var låghalt men kompenserade detta med en specialtillverkad tjocksulad sko, som hjälpte henne trampa både sin cykel vida kring genom socknen, liksom de symaskiner hemmen ställde till hennes förfogande när hon under några dagars besök skulle sy upp det aktuella klädbehovet. För det här var långt innan Kapp-Ahl öppnade sin första butik i en källare i Göteborg och därmed öppnade upp för en helt ny tid i konfektionsbranschen. Det var nog tur för honom att de starka kvinnor jag här berättat om, redan hunnit sluta sina dagar innan herr Ahl hittade sin källare på Omvägen. Annars vet ingen vad som kunnat hända.

RIST

PS. Maila gärna dina synpunkter på mina kåserier - övriga hittar du i "Ristat av Rist". Skicka till ramky@telia.com DS.