vecka 07 - 2000

Rolf Apelqvist
Vänerområdets kokbok

Hällekis Kurirens läsare ska självfallet få vara med från början; alltså få följa utvecklingen av min nya affärsidé;den om Vänerområdets kokbok. Min utkastade metkrok har nämligen redan gett ett första napp i form av Ramslökssoppa. Smaka på ordet. Låter det inte läckert?

-Tack för recept på Kinnekullesoppa, skriver en på Kullen bosatt bibliotekarie i ett mail och frågar så här:

-Har du prövat ramslökssoppa? en verklig Kinnekulledelikatess!

Vi fick den första gången på Hällekis trevliga trädgårdsservering.

Ramslök går bra att använda i matlagningen, Linné kallade den för Nordens vitlök.

Så får det alltså bli. Ramslökssoppa får stå som entrérätt i Vänerområdets kokbok.

Hur ska då upplägget i övrigt bli? Ja, först måste jag väl försöka få tag på en bra förläggare att samarbeta med. Jag tycker nämligen det är ganska självklart med en tryckt och vackert illustrerad bok som kommer att locka till både läslust och bravader i köket. Men eftersom H K ju verkar i den nya medievärlden skulle det ju vara rent oförskämt om inte kokboken också publicerades på nätet. Och det är ju inget svårt beslut, tvärtom. En sådan tanke föder ju då genast ytterligare en idé, nämligen att HK- läsarna får bli delaktiga i processen, dvs får komma med förslag till läckra rätter och heja på utvecklingen. Det kommer säkerligen att skapa medial uppmärksamhet.

En liknande tanke har redan fötts ute i den svenska cyberrymden, samtidigt med att norrskenet nyligen föranledd av den senaste solstormens utbrott, härjade som värst på den mörka februarihimlen. (Den idén handlar om en nöjeshybrid i form av en nätkorsning av TV1-succén Robinsom och TV4-diton På rymmen). Vänerområdets kokbok kommer att bli en samma andas barn och kanske även föranleda en cd-romutgåva, såvitt var och en inte föredrar att bränna sin egen cd. Vi får se vad som verkar affärsmässigt försvarbart.

Och hur ska då innehållet i övrigt se ut? Jag tänker mig en praktbok i prisklassen 400-500 kronor. Så mycket har nämligen många av de senaste årens rikligt fyrfärgsillustrerade kokböcker brukar kosta - och de har sålt som smör, om uttrycket tillåts.

Mot den bakgrunden kommer alltså krav nummer två - en bra fotograf. Men det är inga problem. Jag tror inte det ska vara så svårt att övertala HK -redaktören att ställa upp såväl med vanlig systemkamera som den digitala. Och så kan vi göra en liten utflykt då och då och rapportera fortlöpande om recepten, om deras upphovsmän/-kvinnor, råvarukällor och matmiljöer.

Det kan naturligtvis inte undvikas att en kokbok med Vänerperspektiv kommer att få lite slagsida åt fiskhållet. Stekt sil (siklöja), stuvad lake, kokt vårgädda med äggsås och gravad Gullspångslax kan ju inte bara stå tillbaka för älgstek, rådjurssadel eller varför inte Dafgårds köttbullar, trots att dessa senare inte fick särskilt hyggligt betyg av SvD:s smakpanel nyligen. Men i det fallet kan jag kanske komma till undsättning och erbjuda min mammas fin-fina köttbullerecept. Vems, om inte mammas köttbullar, smakar som allra godast?

Det är alltså bara att dra igång. Vänerns strandlinje är hela 200 mil lång så det blir en bra bit att åka och samla intryck från. Det vattnas redan i munnen. Enda kruxet är att jag är vädur, alltså en sådan figur som oförväget kastar sig över ett nytt projekt men som sedan tröttnar när den första entusiasmen övergått i vardagslunk. Men hur skulle ett sådant här projekt kunna utsättas för sådan nesa? Så det är nog bara att bita ihop och köra på.

RIST

PS. Maila gärna dina synpunkter på mina kåserier - övriga hittar du i "arkivet". Skicka till ramky@telia.com DS.