vecka 44 - 1999
6 november - Gustav Adolf
Dimman låg tät över fältet i Lützen den 6 november 1632 när Sveriges kung Gustav II Adolf med sin armé kämpade sig dit genom leriga åkrar och fält för att försöka överraska sin kejserlige motståndare hertig Albrecht von Wallenstein.
Området var helt flackt och det fanns inget skydd av skogar, dungar eller kullar så överraskningsmomentet var borta, Wallenstein hade dessutom redan ställt upp sin här på fältet och hade även hunnit gräva skyttegravar där nu hans musketörer låg och väntade på den Svenska armén.
Dimman tilltog igen medan man intog slagordningen, Kungen fick nu vänta på att dimman skulle lätta och vid elvatiden på förmiddagen lätta slutligen dimman. Men till slut så beordrar han anfall och Svenskarna anföll nu norrut mot de kejserliga trupperna. Kungen kunde som bekant inte använda sitt harnesk på grund av en gammal skottskada han fått vid Dirschau i Polen så han tog istället på sig sitt älghudskyller när han red in i dimman i spetsen för sina småländska ryttare, men han kom strax bort ifrån sina soldater då hans häst var väldigt snabb och in bland fienden men märkte det kanske inte då han var rätt närsynt.I tumultet blev kungen skjuten i armbågen och även hästen träffades av samma skott i manken och kungen fick efter det svårt att tygla sin honom. Några följeslagare hade hunnit ikapp kungen och försökte hjälpa honom men ryttarstriden tätnade och han träffades av ytterligare ett skott från en ryttarpistol som gick in i höger skulderblad och vidare in i lungan och han faller dödligt sårad av sin häst Streiff. Livknekten som försökte skydda kungen höggs ned och pagen Leublfing som försökte få upp kungen på sin häst sårades allvarligt. En kort stund senare så får kungen det dödande skottet i huvudet. Klockan är nu runt ett på dagen och kungen plundrades in på bara kroppen. Hans häst Streiff galopperade tillbaka till de svenska linjerna med de avfyrade pistolerna kvar i hölstren.
Kungens plundrade lik hittas naket på slagfältet, han förs till en kyrka där hans kropp läggs på ett enkelt köksbord och tvättas. Dagen efter förs han på en bår till Weissenfels för obducering och balsamering, ( det tar ungefär en månad innan dödsbudet når Stockholm) härifrån går sedan sorgetåget den långa vägen till Sverige, den 22 juni 1634 begravs han i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
Slaget slutade med att bägge sidor förlorade ca 9000 man men Wallenstein och den katolska hären drog sig tillbaka och den protestantiska stod som segrare, men Sverige hade lidit en stor politisk förlust när Gustav II Adolf stupade denna dagen där på det dimmiga slagfältet i Lützen.
