Måndag den 30 januari 2012
Debattsvar till Monica Didriksson
Monica Didriksson, Vice ordförande LRF Västra Götaland, utmålar 23/1 importerat kött som ett stort miljöhot. Monica Didriksson påstår att det är bättre för klimatet, den biologiska mångfalden och miljön att välja svenskt kött framför importerat.
Föreställningen att just det egna landets kött- och mjölkproduktion besitter speciella egenskaper, vare sig det gäller miljö, klimat eller kvalitet, är mycket utbredd i samtliga EU-länder. Det legitimerar och göder subventionstävlingen mellan länderna som gör att köttpriserna dumpas med en snabbt ökande animaliekonsumtion i hela Europa som följd. Konsekvenserna är ytterst allvarliga för både miljön och skattebetalarna.
Huvuddelen av Sveriges åkermark används till foderodling och två tredjedelar av det svenska nötköttet kommer från djur inom mjölkindustrin. I praktiken är den svenska jordbruksindustrins andel av EU:s gigantiska jordbruksubventioner kopplade till Sveriges animalieproduktion.
Monica Didriksson tecknar inte en objektiv bild av den svenska produktionen av animalier. Långt ifrån all produktion är i dag hållbar och konsumtionen har ökat med 70 procent sedan 1960. Samtidigt återstår mindre än en procent av de ängsmarker som fanns år 1900. Halva landets spannmålsskörd används som kraftfoder. I odlingen används nästan alltid konstgödsel och bekämpningsmedel som minskar den biologiska mångfalden. Därutöver importerar vi stora mängder foder från Sydamerika och Sydöstasien.
Monica Didriksson poängterar kunskap och medvetna val. Men resonemanget haltar eftersom konsumenten i dag inte betalar det fulla priset för vad överkonsumtionen av animaliska produkter innebär i form av negativ miljöpåverkan och försämrad folkhälsa. I dag tvingas i stället varje enskild skattebetalare att finansiera svensk animalieproduktion, genom skattsedeln och de gigantiska jordbrukssubventionerna. Det innebär en kraftfull och allvarlig styrning av konsumentens val av mat.
Med differentierade konsumtionskatter på animalier kan jordbrukspolitiken förbättras till fördel för konsumenterna, miljön och folkhälsan. Subventioner leder till stora problem för många av LRF:s medlemmar eftersom landsbygden görs beroende av bidrag. Under de tre senaste åren har 20 procent av Sveriges heltidsarbetande bönder slutat. Morgondagens gröna och hållbara jordbruksproduktion har potentialen att skapa mängder med nya attraktiva och rikliga jobb utan bidrag. En sådan utveckling har Monica Didriksson och LRF all anledning att stödja.
Jonas Paulsson
talesperson för Klimataktion och initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige
Källor
Man kan inte skilja mjölk- och köttindustrin från varandra eftersom 65 procent av nötköttet i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin.
http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/faktabas/
djur_i_livsmedelsindustrin/kor-kalvar
Svenskt kött i Sverige AB, ägarstruktur
LRF: 27%
Scan: 16%
KLS Ugglarps: 16%
Avelspoolen: 16%
Sveriges Nötköttsproducenter: 10%
Sveriges Grisföretagare: 10%
Svenska Fåravelsförbundet: 5%
http://www.svensktkott.se/verksamhet/
Livestock's long shadow
Av FAO 2006
"An indication of this lobbying power is the persistence of agricultural subsidies, amounting to an average of 32 percent of total farm income in OECD countries, with livestock products (dairy and beef, in particular) regularly figuring among the most heavily subsidized products."
http://kottfrimandag.se/a0701e.pdf (sidan 222)
Det är alltså ungefär 24 till 84 gånger bättre att köpa bönor (t.o.m. från Brasilien) än att köpa svenskt nötkött.
http://www.fria.nu/extern/artikelbilagor/Kostguide.pdf
Ny vetenskaplig artikel om matens klimatpåverkan med utsläpp för 84 livsmedel.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S030691921100090X
Närmare 85 procent av Europas kväveförbrukning går till grödor i djurfoder.
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.388614/kvavebaserat-konstgodsel-dyr-affar-for-samhallet
Bottendöden i Östersjön närmar sig kusten.
- Problemet med syrebrist ute till havs har vi känt till länge, men att även kusterna är så pass drabbade är nytt, säger Daniel Conley, professor i geo- och ekosystemvetenskaper vid Lunds universitet.
http://www.dn.se/sthlm/bottendoden-i-ostersjon-narmar-sig-kusten
