Måndag den 23 januari 2012
Debattartikel om kött
Allt oftare uppmanas vi att minska vårt köttätande. En köttfri måndag proklameras mer och mer, helst ska vi övergå till vegetarisk kost på heltid. Kommuner, flygbolag och andra hänger på och satsar på att vinna poäng och säkerligen några kronor också genom att ta bort kött från menyn emellanåt. Till och med för växande barn.
Vi kanske ska tänka ett varv till. Varför inte satsa på att äta den mat som produceras i Sverige och nära konsumenten. Dessutom ofta på marker som inte kan användas till annan livsmedelsproduktion. Våra betesdjur gör högvärdigt protein av gräset de stoppar i sig och gynnar dessutom den biologiska mångfalden genom sitt betande och håller markerna öppna för oss att njuta av.
Svenskt kött är så dyrt hör vi ofta och hälften av det kött vi äter i Sverige är importerat!
Vi kanske ska fundera över vilket kött vi äter och vad det är värt. Är det värt något att ha ett öppet landskap? Det får vi inte utan betande djur. I Sverige är det lag på att mjölkkor ska gå ute och beta under sommaren. Är det värt något att Sverige har en av världens strängaste djurskyddslagstiftningar och att vi inte utfordrar våra djur med antibiotika för att de ska växa bättre? Därmed är Sverige relativt förskonat från det som är en tickande bomb i omvärlden, nämligen multiresistenta bakterier.
Visst är det så att våra nötdjur påverkar klimatet genom att producera metangas medan de tuggar i sig gräset, men 65 procent av dem producerar både kött och mjölk. Att få både kött och mjölk från samma djur, minskar radikalt miljöpåverkan per kilo livsmedel.
Vi har gott om marker som är lämpliga, vi har gott om vatten och vi har friska djur. Med tanke på hur många människor vårt klot ska försörja, är det närmast oetiskt att inte producera härhemma det som vårt land lämpar sig för.
Om både privata konsumenter och våra offentliga institutioner väljer svenskt, kan alla unna sig att äta kött med bibehållet klimatsamvete. Det finns andra vägar att minska klimathotet, till exempel genom att titta på allt vi gör i vardagen och för nöjes skull.
Här i LRF Västra Götaland, liksom inom LRF på flera andra håll i landet, har vi valt bort flyget som transportmedel för våra möten. Vi tar tåget när vi träffas för jobb och utbildningar. Vi arbetar ständigt för närproducerade; svenska livsmedel med minsta möjliga klimatpåverkan och vi satsar stort på vindkraft och biogas. Det tycker vi är klimatsmart.
Och ingen kan väl på allvar tro att en skinkmacka mindre under flygturen på något sätt minskar klimathotet? Kunskap och medvetna val är ett mycket bättre sätt.
Monica Didriksson
Vice ordförande LRF Västra Götaland
