Tisdag den 17 januari 2012
Datorer för 140 miljoner till skroten varje år
En halv miljon datorer till tippen årligen - hälften hade kunnat återanvändas
Företag och myndigheter skrotar IT-utrustning trots att den skulle kunna användas i ytterligare många år. Det visar en undersökning bland IT-chefer på 100 börsbolag och myndigheter som Inrego låtit genomföra. I fjol gick cirka 550 000 datorer och skärmar till skroten i Sverige. Minst hälften av dessa produkter hade kunnat återanvändas, skonat miljön från 30 000 ton koldioxid och varit värda minst 140 miljoner kronor på andrahandsmarknaden.
Inrego, som är inriktat på att rekonditionera och förlänga livet på IT-utrustning, har undersökt vad svenska företag och myndigheter gör med den IT-utrustning som fasas ut.
Undersökningen visar att majoriteten, 51 procent, av företagen och myndigheterna antingen skrotar datorerna eller lägger utrustningen i förråd. I offentlig sektor är siffran något lägre, 46 procent, medan börsbolagen är ännu mer skrotningsbenägna (64 procent).
Hela 97 procent av IT-cheferna menar dock att de känner till att det oftast går att återanvända IT-utrustning som byts ut. Ändå skickar man stora volymer till skrotning.
- Svenska företag använder sin IT-utrustning relativt kort tid, ofta tre-fyra år, och sedan skrotar man datorerna slentrianmässigt trots att de skulle kunna användas i ytterligare många år. Det handlar om en omfattande kapitalförstöring och onödig miljöpåverkan som till stor del beror på okunskap om hur man går tillväga för att återanvända datorer, säger Henrik Nilsson, grundare av Inrego.
Statistik från El-Kretsen, det nationella insamlingssystemet för el-produkter där IT-utrustning ingår, visar att de totala volymerna av produkter som skrotas och återvinns ökar. Årligen skrotas cirka 550 000 datorer och skärmar som kommer från både hushåll och företag. Flertalet av dessa hade kunnat återanvändas istället.
Inrego, som årligen tar in över 100 000 datorer och annan IT-utrustning av varierande ålder och prestanda, har en återanvändningsfrekvens på hela 91 procent.
- Jag skulle uppskatta att minst hälften av den utrustning som skrotas totalt sett skulle kunna återanvändas och då räknar jag lågt. Miljöbesparingen jämfört med att köpa nya datorer är betydande och dessutom finns det en ekonomisk aspekt. Begagnade datorer som kan återanvändas har ett värde på marknaden, säger Henrik Nilsson.
Om hälften av de 550 000 skrotade produkterna hade kunnat rekonditioneras och komma till användning igen, hade miljövinsten blivit cirka 30 000 ton koldioxid* jämfört med att köpa nya datorer. Det motsvarar uppvärmningen av nära 4 000 villor. Det ekonomiska värdet av utrustningen uppgår till cirka 140 miljoner kronor**, dvs vad ägarna till utrustningen hade fått i ersättning om utrustningen gått till återanvändning istället för att skrotas.
Fler resultat från undersökningen:
- Endast hälften av organisationerna har rutiner för att följa upp att all data är raderad när IT-utrustning byts ut.
- 87 procent av organisationerna fasar ut sina datorer och köper nytt vart tredje eller vart fjärde år. Motsvarande siffra för börsföretag är 96 procent, för offentlig sektor: 78 procent.
- 72 procent av organisationerna uppger att de kan göra mer för att den IT-utrustning som byts ut hanteras på ett miljöriktigt sätt.
Pressmeddelande från: Inrego
