Tisdag den 18 oktober 2011
Rödlistat kulturarv?
Naturvårdsverket förnyar vart femte år listan över hotade arter. I en nyutkommen rapport ”Rödlistat kulturarv” undersöks möjligheten att i praktiskt bevarandearbete dra nytta av de metoder som naturvårdens så kallade rödlistning använder sig av. En rödlista kan beskrivas som ”en förteckning över de arter vars framtida överlevnad i landet inte är säker”. Det handlar alltså om att sätta in resurser för att rädda hotade naturvärden. Sällsynthet och risk för utrotning är tydliga motiv för skyddsåtgärder.
Trots lagar och folkligt engagemang försvinner och förändras byggnader och anläggningar som de flesta av oss anser självklart skyddsvärda, på grund av olyckshändelser, ändrad användning, bristande underhåll eller rivning. Exempel är kyrkor, stationshus och jordbrukets byggnader som saknar användning.
Det är Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet som på uppdrag av Länsstyrelsens kulturmiljöenhet gjort undersökningen. Undersökningen har gjorts utifrån tre olika fallstudier.
– Kulturmiljövården vill värna det kulturhistoriskt värdefulla, men objekten uppmärksammas inte som värdefulla förrän de redan är hotade. Kulturmiljövården behöver skapa system för överblick och uppföljning av värdefulla hus och miljöer. Byggnader med en viss ålder skulle till exempel kunna föras upp på en ”rödlista”, en lista över hotade objekt. Det innebär inte ett automatiskt skydd, men en överblick av hotbilden, säger Lena Emanuelsson, antikvarie på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Läs mer i Rödlistat kulturarv (rapport 2011:59).
Pressmeddelande från: Länsstyrelsen Västra Götalands Län
