Fredag den 7 oktober 2011
Ett fredspris som stärker kvinnorna i Afrika
Äntligen! utbrister många kvinnorättsaktivister i Afrika också om årets fredspris. Att Liberias president är en av dem som delar priset kommer att stärka kampen för kvinnors rättigheter på hela kontinenten. Experter vid Göteborgs universitet kommentarer här priset.
Idag offentliggjorde den norska nobelkommittén att Nobels fredspris för 2011 ska delas i tre lika stora delar mellan Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, fredsaktivisten Leymah Gbowee, också från Liberia, och journalisten och människorättsaktivisten Tawakkul Karman, från Jemen, för deras icke-våldskamp för kvinnors säkerhet och kvinnors rätt till fullt deltagande i fredsbyggande arbete.
– Jag är överlycklig, utbrister Hauwa Mahdi över beskedet om vilka som fått priset. Hauwa Mahdi är ursprungligen från Nigeria men nu lärare på institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.
– Detta kommer att ge Ellen Johnson Sirleaf styrka att fortsätta sitt arbete.
Som Afrikas första kvinnliga president tog hon över ett sönderslaget land efter inbördeskriget. Och vad hon har gjort är inte bara att få landet att fungera igen. Hon har också arbetat konsekvent för att bygga upp grundläggande strukturer för demokrati och utveckling. Kvinnofrågan har hela tiden varit i centrum. Bland annat har presidenten skapat ett ministerium enbart för att driva frågor kring kvinnors rättigheter. En av dessa är att ge kvinnor rätt till mark. Inte bara jordbruksmark, utan också exempelvis mark med rik tillgång på mineraler vilket har gett affärskvinnor möjlighet att utvecklas.
Och sedan är det den svåra processen att hela landet efter ett krig. Ellen Johnson Sirleaf har lagt mycket energi och prestige, enligt Hauwa Mahdi, åt att ge upprättelse till alla de kvinnor som farit illa.
– I de norra delarna har så många som 65 procent av alla kvinnor blivit våldtagna, säger Hauwa Mahdi. Rättssystemet har inte fungerat. Och det finns grupper som motarbetar presidentens ansträngningar.
– Det är ett stort arbete att förändra den kultur som från kriget har fått män att känna att de får göra vad de vill mot kvinnor. Fredspriset kommer ge Ellen Johnson Sirleaf mer makt mot de krafter som försöker svartmåla henne.
– Hennes arbete är väl känt bland kvinnorättsaktivister och NGO-er i Afrika. Fredspriset kommer att ge henne högre status bland övriga statschefer och ge uppmärksamhet bland en bred allmänhet åt hennes och andras arbete.
Även Isabell Schierenbeck, fil dr statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är positiv till utnämningen av de tre kvinnorna.
– Det är tre kvinnor som drivit sina politiska frågor på tre olika sätt. Ellen Johnson Sirleaf är utbildad vid Harvard i USA och har sedan återvänt till Liberia och fått sitt land på fötter både demokratiskt och ekonomiskt. Fredsaktivisten Leymah Gbowee känner jag inte närmare till, men protestmarscherna som hon startade i Liberia är ett exempel på gräsrotsaktivism som kan leda till politisk förändring. Att norska nobelkommittén väljer Tawakel Karman, någon från Jemen, är en intressant markering eftersom regimen där inte har fallit utan att konflikten fortfarande pågår i denna stund, säger Isabell Schierenbeck.
Pressmeddelande från: Göteborgs universitet
