- Torsdag 21 oktober 2010 -
Tigern kan vara borta om 12 år – men politiskt räddningsinitiativ ger nytt hopp
Läget för världens tigrar är akut under Tigerns år 2010. Sedan förra sekelskiftet har tigrarna minskat från cirka 100 000 djur till omkring 3 200 – en minskning med 97 procent. Orsakerna är illegal jakt, krympande livsmiljöer och handel med tigerdelar som statussymbol och för orientalisk medicin.
– Det värsta scenariot är att tigern kan vara borta till nästa Tigerns år – om 12 år, säger Ola Jennersten, internationell programchef på Världsnaturfonden WWF.
Men trots dystra siffror är läget mer hoppfullt än på länge. Just nu pågår ett politiskt initiativ från 13 tigerländer och en rad finansiärer som 21-24 november möts på ett toppmöte i Ryssland för att säkra tigerns överlevnad. Det ska ske genom ökat politiskt engagemang, fokus på de tigerlandskap som har störst chans att långsiktigt behålla tigern samt ökad kontroll mot tigerhandeln, säger Ola Jennersten.
2010 är Tigerns år i den kinesiska kalendern - och FNs år för den biologiska mångfalden. WWF driver en global kampanj tillsammans med tigerländerna att fördubbla antalet tigrar till år 2022, vilket är nästa gång Tigerns år infaller.
Tigern är en av jordens mest hotade arter och frågan om hur man ska kunna minska den illegala jakten, konflikten mellan människor och tigrar och få stopp på handeln med tigerdelar står högt på agendan vid WWFs och Naturhistoriska riksmuseets internationella tigerkonferens 21 oktober.
– Inga nya definitiva tigersiffror har kommit i år, men läget ser för ögonblicket lite ljusare ut i Indien och för den sibiriska tigern. Men generellt har bestånden krympt kontinuerligt de senaste åren. Värst har utvecklingen varit i Indien vars tigerantal minskat med flera tusen till omkring 1400 djur eller färre, säger Ola Jennersten.
– Bättre kontroll, anti-tjuvjaktspatruller och samarbete med lokalbefolkningen för att öka toleransen för tigern är viktiga åtgärder, säger Joseph Vattakaven, ansvarig för WWF Indiens tigerprojekt.
Burma har fått ökad betydelse som centrum för den olagliga handeln. Skinn och tigerdelar från 267 tjuvskjutna tigrar har beslagtagits där mellan 1991-2009.
– Marknaden för tigeringredienser i traditionell orientalisk medicin har gått ned vilket är ett steg i rätt riktning. Men däremot ökar användningen av tigerdelar som statussymboler i Kina, där konsumtionen av exempelvis tigervin och skinn ökat kraftigt, säger Pauline Verheij, på TRAFFIC i Malaysia som övervakar handeln med hotade arter.
WWF arbetar på flera plan för att rädda tigern. Ett exempel är de 13 tigerlandskap - ”Landscapes of Hope” – där WWF i samråd med regionala myndigheter länkat samman tigerreservat och nationalparker. Lokalbefolkningen får hjälp att hitta annan försörjning när de inte längre kan gå in i tigerreservaten.
– Det är viktigt att kompensera byborna som förlorar boskap på grund av tigerattacker. I Indien rör det sig om oerhört tättbefolkade områden med 300-1 800 invånare per kvadratkilometer. Ökat stöd till anti-tjuvjaktspatruller och effektivt samarbete med myndigheterna är A och O, säger Joseph Vattakaven, tigeransvarig på WWF i Indien.
WWF stöttar anti-tjuvjägarteam och förser dem med bilar och kommunikationsutrustning för att effektivisera deras arbete. Antalet tjuvjägare som tagits fast under de senaste åren har ökat. Ekoturismen kan bidra till att ge tigern ett starkare skydd i framtiden.
– Varje levande tiger är värd cirka 10 miljoner kronor under sin livstid jämfört med några hundratusen för en död tiger. I Corbet nationalpark där jag jobbar ger tigern inkomster som försörjer 200 000 människor i området, säger Imran Khan, forskare och ekoturistföretagare.
Fattigdom och omvandlingen av skogar till plantager är vanliga orsaker bakom konflikter mellan människa och tiger. På Sumatra har expansionen av palmoljeplantager och illegalt skogsbruk minskat tigerns livsmiljöer. Läget för den sibiriska tigern har varit någorlunda stabilt med cirka 450 sibiriska tigrar kvar.
Det politiska engagemanget från tigerstaterna och toppmötet i Ryssland 21-24 november som leds av premiärminister Vladimir Putin är hoppfullt, säger Viktoria Elias, naturvårdschef på WWF Ryssland och en av talarna på tigerseminariet arrangerat av WWF och Naturhistoriska Riksmuseet.
Ett tema som diskuteras på seminariet är vad Indien och Sverige kan lära av varandra när det gäller rovdjursförvaltning.
– En framgångsrik förvaltning av de stora rovdjuren, handlar inte bara om vetenskap och artskydd. Det handlar lika mycket - och ibland kanske mer - om att möta de människor som påverkas av rovdjuren i en gemensam förvaltning. Det är viktigt att vi vågar se bevarandearbetet med nya perspektiv, och skapa mötesplatser som präglas av respekt och lärande. Naturhistoriska riksmuseet ska vara platsen för sådana möten, säger Jan Olov Westerberg, chef för Naturhistoriska riksmuseet.
Fakta: Förutom de 1800 tigrarna i Indien, Nepal, Bhutan och Bangladesh (bengalisk tiger) lever cirka 450 tigrar på Sumatra. Av malaysisk tiger finns cirka 400 kvar. Cirka 350 indokinesiska tigrar lever i Sydostasien. Läget för de sibiriska tigrarna i Ryssland har varit någorlunda stabilt de senaste åren och ungefär 450 finns kvar i det vilda.
Pressmeddelande från: WWF
