- Fredag 3 september 2010 -
Allt färre elever är behöriga till gymnasiet
I år är 88,1 procent av eleverna behöriga att börja på gymnasieskolans nationella program. Det visar den preliminära statistik som Skolverket publicerar idag. Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program har sjunkit med 0.7 procentenheter jämfört med motsvarande andel föregående år. Det motsvarar cirka 800 elever. Statistiken baseras på inkomna betygsresultat från 99 procent av eleverna.
Den preliminära statistiken visar att nästan 12 procent, eller cirka 14000 elever som gick ut årskurs 9 våren 2010 inte har godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik - vilket krävs för att få börja på ett nationellt program. Det är den högsta andelen sedan 1998 då det nuvarande betygssystemet infördes. Det har heller aldrig varit en så stor förändring mellan två läsår. Skolverket har därför inväntat fler kontroller av materialet före publicering av den preliminära statistiken.
Nedgång i svenska och matematik
Enligt den preliminära statistiken har en lägre andel elever uppnått målen i svenska och matematik medan engelska är oförändrad jämfört med den preliminära statistiken föregående läsår. I matematik har 8,9 procent av eleverna inte uppnått målen enligt den preliminära statistiken. Motsvarande för engelska är 7,1 procent, svenska 4,4 procent och svenska som andraspråk 30,6 procent.
Diskussion om betygen
Det går inte att i det här läget slå fast varför en allt mindre andel elever når behörighet till gymnasieskolan. Men det finns en rad tänkbara förklaringar.
- Betygsättning har diskuterats flitigt det senaste året. Skolverket har släppt en rapport som blivit mycket uppmärksammad där vi lyfter fram hur viktigt det är att betyg sätts på rätt grunder. Skolinspektionen har också inlett sitt arbete med att dubbelrätta nationella prov. Det är möjligt att den här diskussionen har lett till att lärare blivit mer restriktiva i sin betygssättning, säger Skolverkets generaldirektör Per Thullberg.
De senaste åren har också möjligheten att läsa upp betygen på sommarskola byggts ut. I år satsades dubbelt så mycket pengar jämfört med sommaren 2009.
- För en lärare som står och väger mellan att ge en elev ett Icke Godkänt och ett Godkänt kan det vara lättare att sätta ett IG om man vet att eleven får en andra chans att skaffa behörighet till gymnasieskolan på sommarskolan. Det är en hypotes, säger Per Thullberg.
Social bakgrund visar sig i betygen
Det kan också finnas förklaringar om man ser på utvecklingen i ett längre perspektiv. Svenska elevers resultat i kunskapsmätningar har försämrats sedan mitten av 1990-talet. För att förklara den negativa utvecklingen publicerade Skolverket förra året rapporten "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?". Slutsatserna är att den ökade segregeringen i samhället, den decentraliserade styrningen av skolan och den alltmer differentierade och individualiserade undervisningen har betydelse. Sammantaget har det lett till att skolan har blivit allt mindre likvärdig. Stöd från hemmet har fått större betydelse för elevernas möjligheter att nå bra resultat eftersom skolan blivit sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund och olika förutsättningar.
Betygsstatistik på kommun- och skolnivå kommer senare
Skolverkets statistik baserar sig på betygen vid skolavslutningen. Betyg som har lästs upp under sommaren finns inte med i denna statistik. Den slutliga statistiken publiceras under november 2010. Då presenteras resultat för enskilda kommuner och skolor samt slutbetyg för samtliga ämnen. Bakom det nationella resultatet för behörighet döljer sig stora skillnader mellan kommuner och skolor.
Pressmeddelande från: Skolverket
