- Söndag 18 juli 2010 -

Soldattorpet i Västerplana öppet för alla



I dag på eftermiddagen öppnade Kinnekulle Hembygdsförening soldattorpet, som vanligt serverades kaffe med hembakat i trädgården. Ett hundratal personer hade sökt sig till det gamla torpet.

Några av dem var en trio från Väla i Örslösa, det var Eivor Gabrielsson med sonen Thomas och svärdottern Pia. Thomas och Pia bor i Stockholm och var på sommarbesök i Väla och besökte Eivor. Dagen till ära hade trion Gabrielsson bokat på Kinnekulle. En rundtur på Kinnekulle, medhavd lunch i slalombacken på Högkullen och sedan till det gamla soldattorpet.

Det visar sig att det gamla torpet med anor från 1700-talet är intressant för både gamla och unga, åldrarna på besökarna varierade allt från 2 år till över 80 år.



Torpet går under många namn, men fastighetens riktiga namn är Åtorp nr 339. Benämningen Sextus-torpet fick det av den siste soldaten Sextus som bodde där, detta var på 1870 och 80-talet. Sextus var dessutom stenhuggare och auktionsutropare när han inte tjänstgjorde som soldat. Familjen emigrerade till Amerika, dit hade några av deras barn tidigare rest. Garbo-torpet är benämningen efter historien om Greta Garbos släktskap med Gustav och Lovisa Johansson, föräldrar till Sven som flyttade till Stockholm. Det berättas att Sven bodde granne med Gretas föräldrar på Blekingegatan, paret levde åtskilda dock gifta, det var då Sven kom in i bilden och Greta blev till. Äktenskapet fortsatte dock senare och Sven blev inte registrerad som far. Om denna historia är sann eller inte har diskuterats många gånger, men invånarna i byn och framförallt det lilla torpet med de 85 cm tjocka väggarna tror och vet vad som är sant.

Torpet är det enda av fem soldattorp funnits i Västerplana. Soldattorpen placerades ofta på en marklott som inte var så värdefull av roteägaren.

I början av 1680-talet omorganiserades den svenska krigsmakten till Indelningsverket. Syftet var att alltid ha ett bestämt antal soldater som var vältränade och som snabbt gick att mobilisera i krig. Soldaten levde av sitt torp, förvarade utrustningen hemma och gjorde varje år ett "möte" på regementets exercished.

Det var roteböndernas ansvar att värva soldater. Värvningen skedde främst bland egendomslösa, fattiga, drängar etc. Under fredstid var det ett sätt att komma upp sig, få ett eget torp, uniform etc. Om roten inte lyckades rekrytera en ny soldat kunde i värsta fall en rotebonde själv få ta på sig uniformen och dra ut i fält.

En eftermiddag i torpet gav besökarna både historiska kunskaper och gott kaffe med dopp.

Text: Lena Brodin
Bild: Freddie Wendin