- Fredag 2 juli 2010 -
Klimatförändringar bidrog till orkidéernas mångfald
Forskarna har länge trott att orkidéfamiljen, som med sina 25 000 arter är den största blomväxtfamiljen, genomgått en snabb artbildning främst pga av samspelet med pollinatörer. Nu har forskare vid Göteborgs botaniska trädgård och Göteborgs Universitet kommit underfund med att klimatförändringar också varit en viktig faktor.
Resultaten grundas på variationer i DNA-sekvenser mellan olika arter runt om i världen. Genom att kombinera släktskapsträd och tre nyupptäckta fossiler – en från Dominikanska Republiken och två från Nya Zeeland – har man kunnat uppskatta åldern av de största grupperna av orkidéer. Resultaten visar att alla orkidéer härstammar från en gemensam förfader som levde för ca 77 miljoner år sedan, när dinosaurierna fortfarande härskade på jorden. De artrikaste underfamiljerna Orchidoideae och Epidendroideae började utvecklas för runt 50 miljoner år sedan, under en period av global nedkylning.
- Det var ett överraskande resultat. En tidigare studie baserad på en enda fossil och lite föråldrade analysmetoder föreslog att dessa stora grupper började bildas under en period av global uppvärmning, liksom den vi upplever nu. Men så var det troligen inte, säger Alexandre Antonelli, intendent på Göteborgs botaniska trädgård och ansvarig för arbetet.
Ett liknande mönster hittades för en grupp av vackra men akut hotade sydamerikanska orkidéer med det långa namnet Hoffmannseggella. Släktet som är inskränkt till östra Brasilien har troligen gynnats av temperatursvängningar under de senaste 15 miljoner åren, vilka gjort att skogen fått ge plats för savanner och därmed underlättat spridning och artbildning. Det faktum att mer än hälften av de drygt 40 arterna av Hoffmannseggella är endast kända från ett bestånd – mitt i ett snabbt tillväxande industriområde – gör dessa orkidéer till några av de mest sällsynta och hotade arterna i Sydamerika. Göteborgs botaniska trädgård har därför ansökt om tillstånd för att odla och föröka några av dessa arter i bevarandesyfte.
Arbetet publiceras i två vetenskapliga artiklar i de internationella tidskrifterna Biological Journal of the Linnean Society och BMC Evolutionary Biology. Bakom studien står även Lovisa Gustafsson på Göteborgs Universitet, som fått resebidrag ur Carl Skottsbergs fond, samt forskare i Brasilien och Norge.
Pressmeddelande från: Göteborgs botaniska trädgård
