- Torsdag 10 juni 2010 -
Avancerat konserveringsarbete på Vadstena slott
Stenportalen på Vadstena slott vittrar sönder. Portalens utsmyckningar är täckta med kompakt lav som verkar nedbrytande på slottets kalksten. I sommar utför Statens fastighetsverk (SFV) konserveringsåtgärder samt isblästring för att rengöra portalen och därmed stoppa sönderfallet.
Sprickor och brott, ytvittringar, svarta avlagringar och ett kompakt lager lav har genom åren successivt skadat portalen på Vadstena slott.
- Nedbrytningen är tyvärr inte unikt för Vadstena slott utan vanligt förekommande på våra äldre symbolbyggnader i Sverige. Väder, vind och luftföroreningar är de vanligaste orsakerna. Vår uppgift som förvaltare är att hitta effektiva och miljövänliga åtgärder som sätter stopp för stenvittringen. I det här fallet tror vi på isblästring och konserveringsåtgärder, säger Daniel Biazzi, förvaltare på Statens fastighetsverk.
Blästring med kolsyreis, så kallad isblästring, är en fullständigt torr process som inte lämnar något miljöfarligt avfall efter sig. Biociden är ofarlig och är redan testad på den stentyp och den art av lav som finns på Vadstena slott.
- Statens fastighetsverk stödjer och följer noggrant utvecklingen av nya metoder att bevara det svenska kulturarvet. Konserveringsarbete är något vi ständigt kommer i kontakt med i våra byggnader. Det gäller alla typer av material, t ex sten- och träarbeten, kalkbruk och lädertapeter. Arbetet är ofta tidskrävande men viktigt, säger Jörgen Hammarstedt, fastighetschef på Statens fastighetsverk.
Arbetet på Vadstena slotts stenportal utförs under sommaren. En byggnadsställning täcker portalen och det kan stundtals medföra små störningar i in- och utpassering till borggården. I övrigt pågår all verksamhet som vanligt på slottet.
Kortfakta om portalen
Stenportalen uppfördes troligen någon gång mellan 1555 och 1563 – en period när slottet byggdes till och så småningom fick sitt nuvarande utseende. Byggnadsmaterialet är kalksten från Östergötland med undantag för de under 1800-talet insatta medaljongerna, föreställande Gustav Vasa och Katarina Stenbock, som förmodligen huggits i gotländsk kalksten.
Pressmeddelande från: Statens Fastighetsverk
