- Torsdag 10 juni 2010 -
Svenska folket motionerar allt mer
Vi motionerar mer än någonsin. Det visar Riksidrottsförbundets motionsundersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört. År 2009 svarade 46 procent av befolkningen mellan 7-70 år att de motionerade mer än två gånger i veckan, jämfört med 38 procent för tio år sedan. Idrottsintresset som många får som barn behåller vi när vi är vuxna då vi fortsätter att vara fysiskt aktiva.
Riksidrottsförbundet undersöker varje år med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB) svenska folkets idrotts- och motionsvanor. En enkät skickas ut till 5 000 slumpmässigt utvalda personer mellan 7 och70 år. Årets undersökning, som bygger på siffror från 2009, visar att 46 procent av befolkningen regelbundet motionerar mer än två gånger i veckan (ett motionspass måste vara minst 20 minuter för att räknas). 16 procent motionerar sällan eller aldrig. För tio år sedan var motsvarande siffror 38 respektive 21 procent.
– Det är glädjande att svenska folket tycker att det är roligt och viktigt att rör på sig. Både individen och samhället tjänar på att vi är fysiskt aktiva, säger Karin Mattsson Weijber, ordförande i Riksidrottsförbundet.
Såväl andelen kvinnor som män som motionerar ökar, liksom alla åldersgrupper. Ökningen är särskilt tydlig bland äldre och kvinnor. Kvinnor är över lag mer fysiskt aktiva än män, förutom i åldersgruppen 15-19 år då fler kvinnor än män lämnat den organiserade idrotten utan att ännu ha börjar motionera på annat sätt.
I undersökningen har de svarande berättat varför de idrottar eller motionerar. De vanligaste skälen är att ”det är roligt” och att ”hålla mig i form”. För den yngsta åldersgruppen, 7-14 år, handlar det framför allt om att ha roligt. Hälsoaspekten blir viktigare med åldern.
– Här ser vi idrottsrörelsens kanske viktigaste folkhälsofunktion. Vi lockar barn och ungdomar att vara fysiskt aktiva och lära dem vikten av att fortsätta med det hela livet. Det är inte en tillfällighet att den ökande aktivitetsnivån som vi ser idag hos vuxna överensstämmer med att de som lockades till idrottsföreningarna när barn- och ungdomsidrotten exploderade på 70- och 80-talen nu blivit vuxna. Det finns ett tydligt samband mellan idrottsaktivitet i ungdomsåren och fortsatt fysisk aktivitet senare i livet, säger Karin Mattsson Weijber i Riksidrottsförbundets debattartikel i Svenska Dagbladet.
Pressmeddelande från: Riksidrottsförbundet
