- Torsdag 15 April 2010 -
Vetenskapsstaden – en perfekt plats för Sveriges första spårbilsbana
Dagligen färdas tiotusentals studenter och forskare inom Vetenskapsstaden. Väl fungerande kommunikationer inom och mellan Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) är en förutsättning för att universiteten ska kunna växa och utvecklas. Spårbilar spås av många bli framtidens lösning för hållbart resande i städerna. Inom Vetenskapsstaden kan en bana prövas och utvärderas med den trafikbelastning som gäller i en urban miljö.
KTH har pekats ut som en av de platser som kan bli aktuell för en pilotbana för spårbilar. I nästa steg kan banan utvidgas till Stockholms universitet. Regeringen har aviserat att de avser att anlägga en pilotbana och Trafikverket förväntas få uppgiften att välja plats. Stockholms universitet och KTH välkomnar en sådan satsning och arrangerar därför en utställning om spårbilar den 14-18 april. Utställningen sker i samarbete med Nätverket KOMPASS* och fastighetsägaren Akademiska Hus, som utarbetat spårbilsbaneförslaget.
– Vi har länge försökt att hitta en lösning på våra trafikproblem och för en tid sedan dök spårbilarna upp som en ny möjlighet. Vi skulle vara betjänta av en sådan här lösning redan nu. Det tar 20 minuter att gå från tunnelbanan till de mest avlägsna delarna av KTH och ska man sedan till universitetet, ja, då måste man ner i tunnelbanan igen. Eller ta bilen, säger Peter Gudmundson, rektor vid KTH.
– Samarbetet mellan våra institutioner ökar hela tiden och det märks särskilt tydligt vid Albanova där våra fysiker numera sitter i samma hus som fysikerna från KTH. Det är lite för långt att gå dit och det finns inga tillräckliga kollektiva alternativ, så idag tar alltför många bilen. Det finns tillräckligt med bilar i Stockholm ändå, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet.
Stockholms universitet, som idag är en av regionens största arbetsplatser, planerar tillsammans med Akademiska Hus för en utveckling av Albano, en grusplan belägen mellan Roslagsvägen och Roslagsbanan. Albano, med sitt strategiska läge mellan KTH, universitetet och Karolinska Institutet, är en ny naturlig mötesplats för utbildning och forskning. Fungerande kommunikationer är dock en förutsättning för att en utveckling av området ska bli möjlig.
– Spårbilar, i kombination med andra kommunala färdmedel, möjliggör ett miljövänligt resande för studenter och forskare, säger Kåre Bremer.
Fakta om spårbilar:
En spårbil är ungefär lika stor som en vanlig bil och rymmer 3–6 personer, men kan också ta med en rullstol, barnvagn eller cykel. Den är förarlös, eldriven och går på en egen bana 4–5 meter ovan marken. En spårbilsbana kan byggas i kuperad terräng, kurvorna kan vara mycket snäva och banan kan även integreras i byggnader. Det betyder att spårbilar passar mycket bra där annan kollektivtrafik har svårt att ta sig fram, till exempel i backiga områden och trånga stadskärnor. Spårbilen är snabb, snitthastigheten är nästan 40 km/tim medan en buss i tätortstrafik snittar 17–20 km/tim. Stationerna ligger på sidospår där de lediga spårbilarna står, vilket gör att huvudspåret alltid är fritt för bilar som ska passera på väg till en annan hållplats. Det blir därför inga köer eller andra stopp på banan.
Utställning om spårbilar
Utställningen om spårbilar invigs den 14 april och är öppen för allmänheten 15-18 april, torsdag-fredag kl 11-18, samt lördag-söndag kl 10-17.
Pressmeddelande från: Kungliga Tekniska högskolan
