- Fredag 9 April 2010 -
Ny mätning visar att 55 procent av svenskarna säger nej till euron
En majoritet av svenskarna - 55 procent - säger nej om Sverige i dag skulle folkomrösta om att ersätta kronan med euro. Ja-sidan får 37 procent. 8 procent säger att man inte vet eller vill uppge hur man skulle rösta. Det framgår av en undersökning som gjorts av Demoskop på uppdrag av SEB. I SCB:s senaste mätning av eurosympatier (november 2009) skulle 44 procent ha röstat ja och 42 röstat nej till euron. Euromotståndet har aldrig varit större om jämförelsen görs mot SCB:s mätningar (sedan 1997). Eurozonens ekonomiska och finansiella problem de senaste månaderna har svängt opinionen och fått svenskarna att välja bort euron till förmån för kronan, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i en kommentar.
Undersökningen visar också att stödet för euron är svagare bland kvinnor än bland män. I en folkomröstning skulle 32 procent av kvinnorna säga ja till euron medan 59 procent säger nej. Motsvarande siffror för männen är 43 procent ja och 51 procent nej. De svenskar som är allra mest negativa till euron är i åldern 18-24 år, har en lägre utbildningsnivå och lägre inkomst och bor i hyreslägenhet i Svealand utanför Stockholmsområdet. De som är mest positiva till euron är över 50 år, har högskoleutbildning och hög inkomst och bor i radhus/villa i Stockholm.
* Ett kraftigt opinionsskifte har ägt rum under kort tid. Gapet mellan ja- och nej-sidan på 18 procentenheter är det största uppmätta sedan 2007 och andelen som röstar nej, 55 procent, har aldrig varit så stor som nu, om vi tar SCB:s mätningar som utgångspunkt, säger Robert Bergqvist.
* Det är knappast en överraskning att euromotståndet ökar. Svenskarnas minne är starkt av vår egen budgetkris på 90-talet, säger Bergqvist. Flera länder i unionen är i en prekär och allvarlig statsfinansiell situation med stor osäkerhet om den framtida politiken och ökad risk för spridningseffekter. Förtroendet för euron sjunker och valutan har tappat i värde även mot kronan. Kriserna de senaste två åren har blottlagt systemsvagheter som måste åtgärdas för att euron ska återvinna trovärdighet och stabilitet, enligt Bergqvist.
* Sverige har dragit fördelar av det ekonomisk-politiska ramverk som lades fast under 90-talet med bland annat utgiftstak och överskottsmål. Det har också lett till att kronan har återhämtat merparten av den tillfälliga försvagning som ägde rum direkt efter Lehmankollapsen hösten 2008. En varaktigt svag valuta skapar mer problem än möjligheter i ett långsiktigt perspektiv, säger Bergqvist.
* Men Sverige kan inte isolera sig från effekterna av Europas statsfinansiella problem, fortsätter Bergqvist. Cirka 60 procent av vår export av varor går till EU-27. Där finns också mer än hälften av svenskarnas tillgångar i utländska värdepapper och två tredjedelar av Sveriges direktinvesteringstillgångar. Att många länder nu måste sanera statsfinanserna innebär att efterfrågan på svensk export hotas. Det ligger i Sveriges intresse att Euro-zonen fungerar väl både ekonomiskt, finansiellt och politiskt, avslutar Robert Bergqvist.
Pressmeddelande från: SEB
