- Fredag 5 Februari 2010 -
Skolpolisernas framtid ifrågasatt – trots 57 år utan olyckor
Skolpolisens vara eller icke vara debatteras. Flera trafiksäkerhetsorgan vill att dagens 12-åriga skolpoliser ersätts av vuxna eller av mekaniska hinder. Nu går Trygg-Hansa, som stöttat verksamheten i 57 år, ut och försvarar och stödjer arbetet som de unga skolpoliserna utför.
- Vi tycker att det är en viktig samhällsinsats och är förstås måna om barnsäkerheten. Skolpoliserna har en stor betydelse för barnens trygghet på väg till skolan, säger Johan Eriksson, presschef för Trygg-Hansa.
Skolpoliser har funnits i Sverige sedan 1953. Idag finns flest i Stockholmsområdet, där mer än 1.000 sjätteklassare håller koll vid övergångsställen kring ett 70-tal skolor. Trygg-Hansa får stöd av polisen.
- Det är en jätteviktig uppgift. Dels för trafiksäkerhetens skull, men också för barnen som är skolpoliser. De växer i rollen och får goda egenskaper med sig i livet, säger Karin Ramberg, som är polisinspektör och har jobbat med skolpolisverksamheten i 30 år.
Karin träffar alla nyblivna poliser i Stockholms län för att informera dem om arbetet – då passar hon också på att fråga hur många av dem som själva varit skolpoliser. 2008 var siffran cirka 20 procent.
De som ska bli skolpoliser får minst två lektioners utbildning av sin kontaktlärare, i Stockholm får de också både en teoretisk och en praktisk lektion av polisen.
- Därefter examineras de så att vi ser att de klarar av och förstår uppdraget, säger Karin Ramberg, som också berättar att sjätteklassarna får en uppföljning av polisen efter halva tiden som skolpolis.
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF), som tidigare varit positiva till verksamheten, har nu ändrat åsikt.
- Att använda barn som skolpoliser säger vi är fel. Vi tycker inte att man ska överlämna den typen av ansvar och uppgift till barnen. Dessutom innebär det förstås en risk att stå nära trafiken. Vi rekommenderar att man använder vuxna eller gymnasieelever istället, säger Nils Gregersen, trafiksäkerhetschef på NTF.
Enligt Karin Ramberg är de övergångsställen där skolpoliserna kan verka omsorgsfullt utvalda.
- Där vi har skolpoliser är det hastighetsbegränsning på 30 km/h. De står inte där det är för svårt eller farligt. Vi tittar på säkerheten och ser om de klarar av att stå där. De utsätter sig inte för någon fara eftersom de har en grundlig utbildning och stöd och hjälp från vuxna, både kontaktlärare och poliser. Säkerheten är väldigt viktig och med facit i hand har det inte hänt någon olycka sedan skolpolisverksamheten startade 1953, säger Karin Ramberg.
Faktaruta:
- Skolpoliserna rekryteras bland frivilliga sjätteklassare.
- Skolpoliserna får minst två lektioners utbildning av sin kontaktlärare i skolan.
- I Stockholmsområdet får de även en teoretisk och en praktisk lektion av polisen, som även gör en uppföljning efter ett halvår.
- Skolpolisernas uppgift är att varna gångtrafikanterna för annalkande bilar.
- De ska inte ingripa i trafiken på något sätt.
Pressmeddelande från: Trygg-Hansa
