Igår antog Sveriges riksdag den nya EU-grundlagen, Lissabonfördraget. Sammantaget är de förändringar som reformfördraget innehåller de mest omfattande som har skett inom EU sedan Sverige blev medlem i unionen. Genom dem bryts många av de löften om vetorätt, allianfrihet och mellanstatlighet som ja-sidan förde fram i folkomröstningen om medlemskap i EU. Antalet nya områden där makten överförs till EU uppgår till 56 stycken.

- När vi nu går från krav på enhällighet till majoritetsbeslut i EU så godkänner vi principen att lagar kan stiftas mot enskilda länders vilja. Vår grundlag är i gungning, säger Marianne Berg (v), riksdagsledamot i konstitutionsutskottet

Trots att LO-kongressen liksom flera socialdemokrater krävt att beslutet om Lissabonfördraget skulle skjutas på tills Stråth-utredningen om kollektivavtalen var klar, vann inte Vänsterpartiets vilandeförklaring något gehör under kvällens omröstning.

- Det känns tungt och dystert just nu. Jag hade verkligen hoppats in i det sista på att vi i oppositionen skulle kunna enas om att garantera tryggheten på arbetsmarknaden innan vi godtog Lissabonfördraget, säger Josefin Brink (v), riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet.

Pressmeddelande från: Vänsterpartiet