Artikeln publicerad: 081024
Barnens prestationer bedöms allt mer i förskolan

Mycket har utvecklats positivt i förskolan de senaste tio åren sedan förskolan fick en egen läroplan och blev en del av utbildningssystemet. Men Skolverket hissar också varningsflaggor i sin nya utvärdering av förskolan. Andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat och stödresurserna är ofta otillräckliga. Det finns en brist på utbildade förskollärare och enskilda barns utveckling kartläggs allt mer, ibland på ett sätt som strider mot läroplanen.

En efterlängtad reform

Det har nu gått tio år sedan förskolereformen då förskolan fick sin första läroplan och blev det första steget i utbildningssystemet. Skolverkets nya nationella utvärdering har undersökt vilka konsekvenser reformen fått för verksamheten i förskolan. Resultaten visar att läroplanen fått ett starkt genomslag på ganska kort tid. Den var efterlängtad av personalen och har bidragit till att höja förskolans status. Läroplanen ger också ett bra stöd i det pedagogiska arbetet. Arbetet med barn har utvecklats positivt på många sätt. I läroplanens spår har också satsningar gjorts på personalens kompetensutveckling. Den positiva bilden överensstämmer också med resultaten från de två stora OECD-studierna "Starting Strong" som genomförts under 2000-talet och där svensk förskola lyfts fram som ett föredöme internationellt.

Allt fler barn i behov av extra stöd

Det finns också flera orosmoln som Skolverket uppmärksammar i utvärderingen. Andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat kraftigt och resurserna för dessa barn bedöms ofta som otillräckliga. Det är också svårt att få extra personalresurser för barn i behov av stöd - ofta krävs en medicinsk eller psykologisk diagnos, vilket det kan ta lång tid att få. Detta innebär att barn med mer diffusa svårigheter riskerar att komma i kläm.

Barnen bedöms allt mer

Utvärderingen visar också att enskilda barns prestationer bedöms i ökad omfattning, bl a i samband med användningen av individuella
utvecklingsplaner (IUP) och olika typer av diagnos- och bedömningsmaterial. Nästan hälften av landets kommuner har beslutat att införa IUP i alla förskolor. Bland personalen är många tveksamma eller skeptiska till IUP i förskolan eftersom det finns svårigheter med sekretess och innebär ett onödigt pappersarbete som knappast bidrar till att utveckla verksamheten. När man arbetar med IUP riskerar man också att bedöma enskilda barns prestationer, vilket strider mot läroplanen.

I 60 procent av kommunerna används olika typer av material för bedömning av barns språkutveckling på flertalet förskolor. Även material för bedömning av läsutveckling och matematisk utveckling förekommer. Att förskolebarns utveckling, prestationer och färdigheter kartläggs och bedöms i ökad omfattning är knappast i linje med reformens intentioner.

Brist på utbildad personal

Ett annat problem är bristen på högskoleutbildad personal. Kommunernas möjligheter att rekrytera utbildad personal varierar kraftigt. De senaste fem åren har andelen högskolutbildade ökad något i de kommunala förskolorna, men minskat i de enskilda/privata. Många kommuner har ambitionen att anställa fler förskollärare, men det stannar ofta vid en ambition eftersom det utbildas alltför få förskollärare i dag.

Pressmeddelande från: Skolverket