Vid årsskiftet höjdes tobaksskatten på snus med 100 procent. Idag, nästan fyra månader senare, kan man konstatera att prishöjningen påverkade svenskarnas snusvanor i hög grad. Men kanske inte på det sätt som en del trott… Lika många svenskar snusar idag som före den dramatiska prishöjningen!

Alltsedan förslaget om fördubblad snusskatt offentliggjordes i höstas, så har spekulationerna om snusarnas förväntade reaktioner varit många. Först idag vet vi vad som egentligen hände. I en undersökning gjord av undersökningsföretaget Zapera QuickWise tillfrågades ett stort antal snusande svenskar om sina eventuellt nya snusvanor. Undersökningen är den första som ger ett statistiskt grundat och säkerställt svar på frågorna.

Ett nollsummespel

Den mest intressanta frågan var naturligtvis hur många snusare som skulle sluta snusa som en konsekvens av den extrema skattehöjningen. Enligt Zaperas undersökning hade cirka 2 procent av snusarna slutat snusa sedan årsskiftet 06/07. Det innebär i runda tal 18.000 personer. Men var skattehöjningen orsaken?

– Sannolikt inte, eftersom två procent av snusarna traditionellt har som nyårslöfte att sluta snusa. Vad det sedan blir av löftet är mera osäkert, kommenterar Ewa Hagert, marknadsdirektör på Fiedler & Lundgren.

Slutresultatet: Trots att skatten höjdes med 100 procent är antalet snusare oförändrat!
Fortfarande snusar var femte man/kvinna i åldrarna 20-54 år.
Däremot påverkade skatte- och prishöjningen snusarnas vanor och beteenden.

En hamstringsvåg

Skatten på snustobak höjdes från 123 kr/kilot till 246 kr/kilo vid nyåret. I vissa fall blev resultatet för konsumenterna en prishöjning från 25 kr till 35 kr per dosa. Signalerna om en stundande prishöjning ledde till en omfattande hamstring i december.

Totalt 300.000 personer, alltså var tredje av landets cirka 900.000 snusare (Folkhälsoinstitutet 2006), valde att hamstra större eller mindre partier månaden innan skattehöjningen.

Exempel:

3 procent av ’hamstrarna’ (cirka 9000 personer) köpte på sig mer än 20 stockar (200 dosor).
Av dessa hade 40 procent något snus kvar den 15 april, de flesta tre stockar eller mindre.
47 procent (cirka 155.000) köpte tre stockar eller färre.

Så ändrades snusvanorna

Av de snusare som inte hamstrade, eller hamstrare som gjort slut på sitt lager, uppgav var femte (cirka 150.000 personer) att de ändrat sitt snusbeteende sedan årsskiftet.

• 38 procent väljer numera portionssnus istället för lössnus
• 37 procent handlar numera sitt snus i lågprisbutiker
• 23 procent har dragit ner på konsumtionen
• 17 procent har bytt till ett billigare snusmärke

En del funderar på att gå över till nikotinfritt snus, alternativt sluta snusa (de utfrågade kunde kryssa för mer än ett alternativ)

Snusvalet en prisfråga

– Skattehöjningen påverkade således inte antalet snusare. Däremot medförde den att allt fler snusare gjort snusningen till en prisfråga, summerar Ewa Hagert undersökningen.

Detta har inneburit ett rejält lyft för lågprissnusmärkena.

Av dem som gått över till lågprismärke i portionsform har flest valt Granit Portion. Idag har 12 procent av Sveriges snusare lågprispionjären Granit som sitt huvudvarumärke, mot fem procent i december -06.

Undersökningen genomfördes som s.k. onlineintervjuer av Zapera QuickWise mellan den 12-15 april.

Pressmeddelande från: Fiedler och Lundgren
Artikeln publicerad: 070504