Att flickor har högre betyg än pojkar är känt sedan länge. Flickorna dominerar också i de elitklasser som förekommer på de kommunala grundskolorna där extremt högpresterande elever samlas. En ökad uppdelning av hög- och lågpresterande elever drabbar särskilt svaga elever. Medan en grupp pojkar är skolans förlorare har dock flickornas framgång ett pris i form av hög stress. Det visar två nya studier som Skolverket presenterar idag.

Pojkarna når ungefär 90 procent av flickornas betygsresultat i grund- och gymnasieskolan. Flickor har generellt bättre studieresultat än pojkar i alla ämnen i skolan, utom idrott och hälsa. Störst är skillnaden i svenska och minst i matematik. Det visar Skolverkets studie om könsskillnader i skolan.

Konstanta skillnader

Trots att skolan genomgått stora förändringar så har könsskillnaderna varit relativt konstanta sedan slutet av 80-talet med en svag tendens till ökning. Skillnaderna skär igenom hela skolsystemet, oavsett etnisk- eller social bakgrund. Det betyder t.ex. att även i en grupp med högpresterande elever och vid jämförelser mellan elever med svensk och utländsk bakgrund, är flickorna bättre.

Könsskillnaderna är något större i glesbygdskommuner och industriorter. Detta påverkar dock inte den sammanlagda bilden, eftersom det bor få elever i dessa orter. Att det skulle vara pojkar i glesbygd som ensamt bär ansvar för pojkars generellt lägre resultat är en myt som Skolverket kan avfärda.

Att pojkars sämre resultat skulle bero på att en allt högre andel av lärarna är kvinnor har framförts i debatten. Andelen kvinnliga lärare har ökat men ökningen under de senaste 25 åren är mindre än tio procent. Att pojkar har sämre resultat än flickor är ett stabilt förhållande som varat under längre tid än förändringen i andelen kvinnliga lärare.

Det finns heller inget som tyder på att könsskillnaderna ökar på skolor med många kvinnliga lärare. En förändring som däremot är påtaglig är att antalet kvinnliga skolledare har ökat kraftigt, med nära 50 procent de senaste åren. Vilken betydelse detta har är dock svårt att säga.

Senare mognad och "anti-plugg" kultur

En faktor som kan påverka är de biologiska skillnaderna mellan pojkar och flickor. Pojkar har en senare biologisk mognad än flickor och blir senare mottagliga för komplex inlärning än flickor. En annan förklaring är skillnader i attityder och värderingar. Flickor lägger ner mer tid på läxläsning, är mer målinriktade och ambitiösa än pojkar. Pojkar är mindre engagerade i skolan, har god självkänsla och skattar sin egen förmåga högre än flickor.

Många pojkar tycks ha svårt att förena sin manlighet med studieintresse. Här spelar sannolikt förställningar om könen in. Flickor får tidigare krav på sig hemifrån att sköta skolarbetet medan pojkar inte tycks behöva vara lika ambitiösa och ansvarstagande.

Studien visar emellertid att flickor betalar ett pris för sina framgångar. De är mera stressade än pojkarna och upplever att de inte får så mycket uppmärksamhet från lärarna. Många av de extremt högpresterande eleverna är flickor. Drygt 70 procent av eleverna som har ett meritvärde på 300 poäng eller högre, är flickor.

Högpresterande elever

En annan studie från Skolverket, där sammansättningen av grupper och klasser i skolan har undersökts, visar att 89 procent av de extremt högpresterande eleverna i årskurs nio är flickor. De har också ofta högutbildade föräldrar och får mycket stöd hemifrån. De trivs bättre i skolan och har en avsevärt högre självtillit än andra elever. Samtidigt upplever många av dessa flickor en hög stressnivå.

Studien visar också att det finns extremt högpresterande klasser, elitklasser, på ett fåtal skolor. Variationen inom en skola är större än mellan skolor. Av 288 niondeklasser i undersökningen finns ett tjugotal extremt högpresterande klasser. Lika många klasser har en majoritet lågpresterande elever. Det är en liten sannolikhet att en elev från det högst presterande skiktet går i samma klass som en av de mest lågpresterande eleverna.

Segregationen slår igenom

I studien ingår en enkät där rektorerna har fått svara på hur de ser på gruppering av elever. 86 procent av rektorerna menar att det är viktigt att blanda elever i klasser och grupper. Ändå visar studien att det finns nästan renodlade pojk- och flickklasser, klasser med mycket hög andel elever med invandrarbakgrund och klasser där elevernas socioekonomiska bakgrund är mycket lika.

Det är sedan tidigare känt att elever i en grupp eller klass påverkar varandras prestationer. Utifrån gruppsammansättningen skapas positiva eller negativa spiraler. Rektorerna har en låg medvetenhet om betydelsen av grupptillhörighet. Sammansättningen av klasser sker omedvetet och med lite reflektion över vilka konsekvenser den sociala och könsliga uppdelningen får för eleven.

Skolverkets slutsats är att grannskapsprincipen och elevernas ökade valmöjligheter gör att boendesegregationen får ett stort genomslag för grupp- och klassammansättningen.

En annan slutsats av båda studierna är att en grupp pojkar är skolans förlorare. Många flickor betalar sina framgångar med en alltför hög stressnivå. Pojkar tycks å sin sida ha svårt att förena manlighet med studier. Skolan behöver utmana pojkar att vara vetgiriga och ambitiösa i skolan. De måste också uppmuntras att ta ansvar och förstå att man måste anstränga sig för att nå framgång. Flickor behöver å sin sida stöd för att hitta en rimlig ambitionsnivå, så att deras hälsa inte äventyras.

Pressmeddelande från: Skolverket
Artikeln publicerad: 061120