Måndagen den 9 oktober startar älgjakten i södra Sverige. Men Jägareförbundet rekommenderar att man låter älgstudsarna stå kvar i vapenskåpen i Skåne, eftersom älgstammen där är svagare än tidigare. Totalt i landet kommer cirka 90 000 älgar att fällas.
I norra Sverige har jakten pågått sedan den 4 september, men på grund av värmen har man inte jagat lika intensivt som tidigare år.

Bara ett fåtal får möjlighet att fälla stortjuren. I år lyckades en älgjägare fälla en rekordälg utanför Wilhelmina, en 42-taggare. Men lyckligtvis är älgjakten så mycket mer än fällda älgar med horn. Älgjakten är återseendets glädje med jaktlaget. Den är de fina naturupplevelsernas jakt. Älgjakten är yrkesarbetarens avkoppling från krav och stress och storstadsbons årliga andningshål. Älgjakten är den sociala gemenskapen med jaktkamrater och grannar och skördandet av utsökt råvara ur naturens generösa skafferi. Naturligtvis är älgjakten också samarbetet med den duktiga hunden eller spänningen på passet. Älgjakten är också slit och hårt arbete när arbetet efter det lyckade skottet tar vid.

Rapporterna från jaktlagen i norra Sverige, vittnar om ett långsammare tempo än vanligt. Värmen har fått många att endast jaga på mornarna eller att vänta tills svalare väder kommer. Men man är inte orolig för att älgköttet ska ta skada av värmen, idag har jaktlagen oftast bra kylanläggningar. Torkan har resulterat i små kalvar vilket också gör att man håller inne med skottet. Där det finns björn och varg rapporteras inte oväntat om ett minskat älgbestånd.

I den skogsutredning som Maggi Mikaelsson lade fram häromdagen framställs älgen som ett problem i stället för en nationell tillgång för jakten som ger både stort rekreationsvärde och värdefull köttillgång, säger klövviltskonsulent Göran Bergqvist. För att inte tala om friskvårdsaspekten.
Att utredningen föreslår ett ökat ekonomiskt tryck mot markägarna i viltfrågorna samtidigt som man förordar ”frihet under ansvar” i alla andra fall, är illavarslande. Jägareförbundet anser att det är fel väg att gå att genom maktmedel mot den enskilde markägaren reglera älgtäthet och betestryck. Älgen måste förvaltas över större områden. Vi förutsätter att den lokala dialogen i form av samråd mellan markägare och jägare även i fortsättningen skall vara grunden för älgförvaltningen. Jägareförbundet ser i stället fram emot bättre förslag i den kommande älgutredningen som Jan Hyttring lägger fram i slutet av året.

Pressmeddelande från: Svenska Jägareförbundet
Artikeln publicerad: 061008